Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beslöt att ej mera skapa dem af jord. Han skapade dft två fåglar,
Has och Hasil, satte dem på sin hand, blåste på dem, och så fingo
de lif och flögo mot höjden. Men de hade ingen annan hviloplats
än på Thakurs hand. Då steg daghästen ned för att dricka, och
skummet från hans man blef en blåsa, som sam på vattnet. Då sade
Tha-kur till de båda fåglarna att satta sig på blåsan; det gjorde de och
drefvo så omkring på det vida hafvet, men de hade intet att äta, och
då de klagade däröfver för Thakur, kallade han krokodilen, de olika
fiskarna, kräftdjuret och till sist masken för att de skulle ur djupet
skaffa upp jord. Detta lyckades först för masken, sedan sköldpaddan
gått in på att han på hennes rygg — hon skulle nämligen hålla sig
stilla i vattenbrynet — fick lägga den jord, som han med munnen
bragte upp. På så sätt bildades »såsom grädde» på vattenytan ett
jordlager, och masken gick på med att hemta upp jord, till dess han
fyllt ut hela jordytan. Därpå jämnade Thakur ut jordskorpan, och
där, hvarest under detta »harfningst-arbete 1 jorden samlades i en hög,
där blef berg. Den ofvan nämnda blåsan fastnade nu, och i den
sådde Thakur ut »sirom»-frö; så blef »sirom» den första växten. Därpå
sådde han »dhubi»-gräset, och så uppräknas vidare en del växter, af
hvilka santalerna blott i traditionen bevarat namnen 1 2 3. Så blef jorden
fast. Där ännu vatten stod, lät Thakur lägga jordtorfvor, och där
vattnet porlade fram (inifrån), lät han täppa till med sten.
I ett 8iromsnår häckade de två fåglarna; honan lade två ägg, på
hvilka hon rufvade, under det att hanen skaffade föda; och så föddes
en dag ur äggen två menniskor, en gosse och en flicka. Nu uppstod
för fåglarna bekymmer: huru skulle de uppföda dessa två menniskor?
Thakur gaf dem då bomull, i hvilken fåglarna skulle drypa saften af
den samlade födan, och så skulle barnen suga in denna. Men när
bamen växte upp, hvar finna plats för dem? Fåglarna flögo ut, och
åt solens uppgång till funno de Hihili Pipili *; dit buro de barnen
bort på sina ryggar, och hvad det sedan blef af fåglarna Has och Hasil,
det vet man icke, men de båda menniskoma växte upp i Hihili Pipili,
närande sig af fröna utaf två namngifna gräsarter. Mannens namn
var Halam och qvinnans Ajo4. De hade inga kläder utan gingo
nakna, men blygdes dock icke; de lefde i bästa förstånd med
hvar-andra.
1 Uttrycket angifver den process, som sker med det under vatten stående
risfältet, innan riset utplanteras.
* »Sirom» är Andropogon muricatus; »Dhubi»-gräset är Cgnodia daciylon.
3 l uttalas som Vestgöta-dialekteus tjocka l.
* Halam betyder äldre, gift nian, brukas ofta i tilltal s&som vårt »far»; ayo,
äldre, gift qvinna, motsvarar i tilltal vårt »mor».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
