- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 14 (1894) /
6

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mörkrets inbrott. Den 26 oktober försvann solen för att på fyra
månader ej mera visa sig. Af de fällda renarnas skinn hade man på
hösten låtit eskimåerna sy skinnkläder efter eskimåmönster, hvilka
kläder Peary anser vara vida öfverlägsna alla mera civiliserade
polar-dräkter. Under vintermånaderna hade man talrika besök af eskimåer,
hvilka i flere afseenden voro expeditionen till nytta. I mars och
april vidtog man förberedelser för slädfärden, som anträddes den 13
maj, sedan man först med stor möda forslat upp slädar och utrustning
till inlandsisens rand. Den 25 maj var slädexpeditionen ungefär
rätt öster om den stora Humboldtglacierens midt. Peary och hans
ende följeslagare på den långa slädfärden, norrmannen Eivind Astrup,
skildes där från sina två kamrater, hvilka med två hundar och en
liten släde återvände till Redcliffe House. De förstnämnda fortsatte
med 14 hundar och två slädar åt nordost öfver den jämna
inlandsisen. När de den 11 juni nått isen innanför Sherard Osborne Fjord,
träffade de stora glaciersprickor, som tvungo dem att göra långa
omvägar åt öster och sydost. Under tiden mellan den 15 och 25 juni
var föret på inlandsisen mycket tungt till följd af en mängd lös snö.
Man måste ofta tillryggalägga samma sträcka två gånger för att kunna
medföra all provianten. Den 27 nåddes den 82:dra breddgraden,
men här afbröts färden mot norr, emedan inlandsisen plötsligt slutade;
i dess ställe låg norrut ett landskap af vilda, snötäckta fjäll. Kursen
sattes därför åt öster och sydost, och ändtligen, den 2 juli, skymtades
en öppning mellan de höga fjällen i nordost. Efter två månadera
oafbruten vandring på snöskor och skidor satte de resande åter foten

på bar mark. Emedan kusten ej ännu var synlig, vandrade de vidare

öfver det bara landet mot öster. Den 4 juli stötte de på flere

hjordar af myskoxar, af hvilka fem nedlades; dessa kommo väl till
pass såsom förstärkning af proviantförrådet. Följande dag nåddes en
hög fjälltopp, som erbjöd en utmärkt utsikt öfver landskapet österut.
Nedanför denna topp låg en fjord, som fick namnet Independence Bay.
Härifrån och till den nordligaste punkt af Grönlands ostkust, som
nåtts österifrån är det 55 svenska mil. Bedan platsens geografiska
läge bestämts och en varde uppförts, anträddes hemresan.

Den 7 juli nåddes inlandsisens bräm, der slädarna kvarlemnats.
Den långa hemfärden öfver isen blef ytterst enformig En svår

snöstorm tvang de båda resande att i tre dagar ligga stilla alldeles
insnöade, så att de ej ens kunde meddela sig med hvarandra; de
hade nämligen ej något tält, utan brukade sofva i fria luften på isen.
I ungefär två veckor befunno de sig på en höjd af 8,000 fot. Isens
yta befanns här vara af samma beskaffenhet, som den som iakttagits
i det inre af södra Grönland, ett ändlöst fält af lös snö. Tempera-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1894/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free