Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i horisontel riktning. Vare härmed huru som helst, vi stå i alla hän*
delser framför en i jordskorpan ej sällsynt företeelse, en förkastning,
såsom den af geologerna benämnes. Men huru ofta sådana än möta
oss, när vi studera den fasta berggrunden, har man hittills aldrig vid
jordytan iakttagit uppkomsten af en förkastning i sådan måttstock
som den ifrågavarande, hvilken i fråga om längdutsträckning till och
med kan täfla med de stora förkastningarna längs Ve t tern eller i
Skåne. Sannolikt är, såsom Suess framhållit1, äfven dén s. k.
»Ullah-bund» eller »Guds fördämning» i Ran of Kach vid Indusflodens nedre
lopp, och hvilken uppkom under ett häftigt jordskalf 1819, en
liknande förkastning, ehuru tyvärr icke någon specialundersökning afgjort
denna fråga.
Mot forna tiders förkastningar är dock den japanska 1891 af
försvinnande obetydlighet. Här är det blott fråga om 6 meters «språnghöjd,
medan de geologiska urkunderna ofta nog hafva att förtälja om
förkastningar af flere kilometers höjd eller om horisontela förskjutningar
af ända till 10 kilometers längd! Och då vi se de ödeläggelser, som
åtföljt det ofvan afhandlade jordskalfvet i Japan, må man väl häpna
vid tanken på de härjningar, som måste hafva inträffat vid forntidens
motsvarande katastrofer.
Innan vi sluta, må ännu ett fenomen vidröras. Där sprickan
framgår genom lös jord, betecknas densamma ofta af en något
upphöjd, åslik, stundom 1—1,5 meter hög kam af lösa jordklimpar på ytan,
hvilken man förliknat vid en plogtorfva eller med upphöjningen öfver
en mullvads underjordiska gång; ja inbyggarne benämnde den på sina
ställen gången af en jättemullvad. Enligt en i Japan rådande
vidskeplig föreställning, skulle en vidunderlig torsk lefva under landet,
och ett jordskalf skulle inträffa hvarje gång fisken rörde sig. I en
almanacka från elfte århundradet framställes emellertid vidundret af*
bildadt, dock icke såsom fisk, utan- såsom »jordbäfningsinsekten», ett
plattryckt djur med många bihang och ett draklikt hufviid. Det
uppbär på sin rygg en karta öfver Japan. Professor Kotö antager, att
föreställningen om ;jordbäfningsipsekten bar uppkommit genom åsynen
af jordskalfssprickans utseende på lös jord, där den, såsom nyss
nämndes, erinrar om en jättestor mullvads underjordiska gång nära under
jordytan, samt att den nuvarande sagan om fisken uppstått i tidernas
lopp genom förändring af den ursprungliga föreställningen.
___________• i
1 E. Suess, »Syndafloden *. Bemyndigad öfversättniug af A. G. Nathorst.
Stockholm 1887, s. 41 ff.
-o*$>o–––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
