Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regnskuren följde efter den andra med endast korta mellanrum, oeb
blAsten var s& stark, att det var stor svårighet att fä fotografiapparat
ten att stä stilla. Vi fortsatte vandringen uppåt, nådde jämnare
ter-räng, men måste vada genom täta snår af till midjan gående björkar;
slutligen nådde vi fjällplatån, som var nästan utan växtlighet och där
marschen gick åtskilligt fortare. Vid en höjd af 1,200 meter öfver
hafvet stannade vi. Vi voro dock ännu ej på långt när i nivå med
Svartisnévéens öfre yta, hvilken kupolformigt steg inåt till en
betydligt större höjd. Fonddalsbräen kunde vi öfverskåda i hela dess längd.
Den började med ett »gletscherbruch» eller en isfors, i hvilken firnisen
från den ofvanliggande Svartisen störtade ned i stora stycken, hvilka
sedermera hopläktes till en lugnt framflytande glacier, i hvilken de
halfcirkelformiga strukturbanden med all tydlighet och regelbundenhet
framträdde samt liksom gåfvo igen mera lif, i det de för ögat
markerade, åt hvilket håll glacieren rörde sig.
Det var för mig af mycket stort intresse att få göra dessa
glacier-studier här för att komma i tillfälle att jämföra de arktiska glacierer jag
nyligen sett med sydligare länders. Skillnaden är i själfva verket ganska
stor och påfallande. Såsom a priori är att vänta, visa de sydligare
glaci-ererna tydliga spår af en mycket större plasticitet och hastigare rörelse
än de arktiska. I de sydligare trakterna är det endast glacierens början,
som består af firnis; i de arktiska länderna däremot försiggår snöns
metamorfos på grund af den lägre temperaturen så långsamt, att firnisen
sällan hinner omvandlas till verklig glacieris och névéen förblifver
därför ofta ett jämnt afrundadt, sakta lutande och långsamt
framåtskridande firnisfält, hvilket emellertid kan hafva ett betydande djup. Endast
om névéen har sådana dimensioner, att den kan förtjena benämningen
inlandsis, hinner firnisen på djupet omvandlas till glacieris, men på
grund af den låga temperaturen blifver denna is mycket spröd.
Därför uppstå mycket lätt sprickor i densamma, hvilka endast med
svårighet återfrysa, och därför består nedre delen af en verklig glacier i
de arktiska trakterna af ett kaos af djupa klyftor och höga istaggar.
Vid 5-tiden på eftermiddagen började vi nedstigningen; när vi
kommo till den farliga terrängen, hade solen redan längesedan gått
ned, och det blef oss omöjligt att passera denna, då vi ej i alla
detaljer kunde påminna oss, huru vi hade gått under uppstigandet. Vi
måste därför finna oss uti att tillbringa natten på ett smalt
klipp-utsprång, hvilket vi i mörkret icke kunde komma ifrån. Situationen
var särdeles oangenäm, i synnerhet som c^pt regnade nästan hela tiden
och vi ej medförde några andra ytterplagg än en tunn, svart
fotografiduk. Jag låg med denna och några tjugotal björklöf på mig samt
med kodaken till hufvudgärd, under det min »husmand» stod och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
