Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällskapets förhandlingar.
Sammankomsten den 19 januari 1894.
Ordförande: professor Hj. Sjögren.
Jägmästaren H. Samzelius meddelade några etnografiska iakttagelser
bland lapparna i norska Finnmarken samt förevisade af honom för
Nordiska museets räkning där insamlade föremäl. Efter en kortfattad
skildring af den storartade naturen i dessa nordliga trakter, framställde tal.
de där boende lapparnas sociala ställning och lefnadssätt, sådant han lärt
känna det under tvenne vinterresor 1890 och 1891, hvarunder den
betydande väglängden af 360 svenska mil tillryggalagts. Utförligare
skildrades Kautokeinolapparnas dräkt och husgeråd, hvarå vackra och
intressanta prof framlades.
Därefter talade professor O. Montelius, med anledning af kand.
Nordenskiölds nyligen utgifna arbete om Colorados klippboningar, om de
likheter och olikheter, som funnes mellan dessa boningars invånare och
forntida folk i Europa på motsvarande kulturstadium. Den jämförelse,
som här framställde sig, voro med stenåldern, ty det amerikanska
klippfolket, ehuru dess tillvaro ej kunde sättas mer än omkring 400 år
tillbaka i tiden, hade helt och hållet saknat metaller. Därvid framhölls
det i arkeologiskt hänseende intressanta faktum, att ett stenåldersfolk
kunde visa en hög grad af kultur, såsom framginge af de i Colorado
samt annanstädes i Amerika funna byggnadslämningarna och där
anträffade föremål, förfärdigade med stor teknisk skicklighet. Mest framstående
vore det amerikanska folkets lergodsindustri, till hvilken intet motstycke
kunde uppvisas från vår stenålder, hvars slipade flintverktyg däremot
vida öfverträffade de redskap af sten, som i Amerika begagnats.
Märkligast äro dock de i Colorados floddalar funna storartade
byggnadsminnes-märkena, hvilkas läge i de otillgängligaste branter förskaffat dem namnet
»cliff dwellings*. Rummens form är i allmänhet fyrkantig, men i nästan
alla ruiner finnas också enstaka rum af rund form och med golf
nedsänkt under markens yta. Tal. framhöll, hurusom den menskliga
bostadens utveckling i allmänhet hade gått från den runda formen till den
kantiga, den senare framkallad af behofvet. af sammanträngning och ut*
rymmesbesparing. Ett förblifvande vid det ursprungliga föranleddes dock
här, såsom i många andra förhållanden, däraf att ett föremål stode i
samband med den religiösa kulten. Klippboningarnas runda rum hade
sin motsvarighet i de ännu lefvande indianernas »estufas», lokaler
af-sedda för religiösa sammankomster; det vore alltså antagligt, att den
runda formen och det insänkta golf vet bibehållits såsom minne af ett
kulturstadium, då hela folket under andra lefnadsvillkor och på ett mindre
framskridet kulturstadium bott i liknande bostäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
