Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktverk: Die Ausgrabungen in Sendschirli. — På Etnologiens
område framhöllos Bastian’s: Wie das Volk denkt (Berlin 1892), Der
Buddhismus als religionsphilosophiscbes System (d:o 1893), Die
Verbleibsorte der abgeschiedenen Seele (d:o d:o) och Vorgeschichtlicbe
Schopfungslieder (d:o d:o), Bart els: Die Medizin der Naturvölker
(Leipzig 1893), Ploss: Das Weib (Leipz. 1893) och vidare Westermarck:
Det mänskliga äktenskapets historia, som genom öfversättning (Jena
1893) införlifvats med den tyska literaturen, von Dargun: Mutterrecht
and Vaterrecht (Leipzig 1892) samt L. Brentako: Die
Volkswirth-schaft nnd ihre konkreten Grundbedingangen. — Inom den somatiska
Antropologien vore att i främsta rummet märka: Virchow: Crania
ethnica America na (Berlin 1892), bröderna Sarasin’s Ergebnisse
natur-wissenschaftlicher Forschungen auf Ceylon (Wiesbaden 1892—93) och
Rud. Martin’s Zur physischen Anthropologie der Feuerländer (Arch. f.
Anthropologie XXII).
Sedan därefter sällskapets skattmästare, oberlehrer Weissmann
(Mflnchen) afgifvit sin ekonomiska rapport, höll baurath prof. Köhler
(Hannover) ett föredrag: »Öfverblick öfver Hannovers byggnadshistoria*.
Då detta föredrag, som särskildt för de många för Hannover främmande
deltagarna i kongressen var af stort intresse, helt och hållet rörde sig
på den historiska byggnadskonstens område, faller det utom området
för denna berättelse.
Följde så 8tadt-bauinspektor Rowald’s (Hannover) föredrag om
»Offer vid början af byggnadsföretag», hvars ledande tanke var, att de
ännu i våra dagar brukliga ceremonierna vid läggandet af
grundstenar, leda sitt ursprung från forna tider. Erinrande om de
ceremonier och astronomiska beräkningar, som hos flera såväl forntidens
som medeltidens folk åsyftade att utröna den rätta platsen och den
rätta tiden för ett byggnadsföretag (ännu i dag börjar man i Hannover
ej något sådant på en måndag, ty »Montag wird nicht wochenalt»),
visade tal. genom flera exempel (Jerusalems tempel, Capitolium, Kölner
domen m. fl.), huruledes man städse sträfvat att ej lemna en en gång
vald byggnadsplats tom. Därefter beskrefvos
grundstensläggningscere-monier hos assyrier, babylonier och romare samt från kyrko- och
palatsbyggnader under medeltiden. — Nedläggandet af dyrbarheter
under grundstenen betraktade tal. som offer, hvilka omedvetet gå igen
i det ännu i dag brukliga inmurandet af samtida mynt, och
nedläggandet af historiska dokument ansåg han vara en kvarlefva af en sed,
som fordom torde varit mera rotad i tron på det skrifna ordets
trollkraft, än föranledd af hänsyn till en eftervärld. Menniskoofler vid
grundläggningen, hvilka i Afrika och Asien ännu i våra dagar
förekomma i stor utsträckning, saknade ej motstycken i europeiska legender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
