Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Kloma icke kunde skjuta fåren, sprungo dessa i stället på
honom och störtade honom utför fjällbranten, många tusen fot ned;
men Kloma förvandlade sig skyndsamt till en Örnfjäder och kom
oskadad till marken. De fyra fåren voro inga andra än Sinks döttrar,
hvilka så förskapat sig. De hade just hunnit hem och berättat för
sin fader, att Kloma nu vore död, ty de hade störtat honom utför
den höga fjällbranten, då Kloma i egen person inträdde. Sink blef
alldeles ursinnig, ty det tycktes ju nästan vara omöjligt att besegra
Kloma.
Återigen begärde Kloma Sinks dotter till äkta, men denne sva*
rade: »Först skola vi taga kanoten och fara ut efter bränsle.» De
bodde alldeles intill en stor sjö. Sink och Kloma begåfvo sig således
ut. När de kommit ett stycke ut på vattnet, sågo de en trädstam
sticka upp öfver vattenytan. »Det där duger till bränsle», menade
Sink, lade till vid trädstammen och började hugga sönder den bit
för bit med sin stenyxa. Slutligen lät han med afsikt yxan falla i
vattnet, började gråta och jämra sig öfver denna förlust och bad
ändtligen Kloma dyka ned efter yxan. Om han bara gjorde det,
skulle han så säkert få Sinks dotter. Men innan de rodde frän land,
hade Sink stulit blåsan med nordanvinden. Då nu Kloma dykt ned
i vattnet, öppnade Sink blåsan, och genast blef det en så förfärlig
kyla, att vattnet ögonblickligen belädes med ett tjockt istäcke; och
då Kloma kom uppdykande, kunde han på intet sätt komma igenom
isen. Nu voro goda råd dyra. Slutligen förvandlade sig Kloma till
en liten lax, sam rundt omkring hela sjön för att söka efter ett hål,
men kunde icke finna mer än en liten spricka, då han letat länge
och väl, och den var icke större än ett hårstrå. Kloma förvandlade
sig då till ett hårstrå och kröp upp igenom springan. Därpå lät han
upphemta stenyxan, begaf sig hem till Sink och kastade yxan
midt i ansiktet på honom, så att han nästan höll på att sätta
lifvet till.
Nu fick då Sink ändtligen lof att ge Kloma en af sina döttrar
till äkta.
Nästa morgon tidigt satt en stor hackspett på totempålen
utanför hyddan. Sink sade då till Kloma: »Tag min pil och båge och
skjut den däri» — »Nej tack», menade Kloma; »jag har minsann
haft nog af dina pilar och bågar; jag har själf pil och båge som
duga till att döda något.» Därmed gick han ut, sköt fågeln, men
bara i ena vingen, tog den med in till Sink och sade: »Här har du
nu hackspetten!» — »Hvad skall jag med den?» frågade Sink. »Häng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
