Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ona-indianerna, endast äro en gren af de å Patagoniens södra pampas
lefvande tehuelcberna och liksom dessa höra till jordens mest
storvuxna folk. Man känner om deras lefnadssätt ej mycket; en kört
skildring däraf lemnas af Listas följeslagare Sggres i Bol. Inst. Geogr.
Arg. 1891. Deras spräk liknar tehuelchiskan, men är tydligt skild
frän denna; de tillhöra sex skilda stammar, med betydligt afvikande
spräk, ehuru de dock kunna förstä hvarandra, hvilka stammar ständigt
bekriga hvarandra. De tre nordliga stammarna lefva hufvudsakligen af
tuco-tucöns kött, de sydliga däremot af fisk och sjöfägel; ingen af dem
använder bätar, ej heller ha de några hästar. — Till den andra
huf-vudgruppen höra åtminstone två grupper, yaghan och alakalouf,
antro-pologiskt hvarandra närstående, men med väsentligt skilda språk. De
förra ha blifvit synnerligen noggrannt studerade, dels vid den engelska
missionsstation, som från slutet af 1850-talet verkat i denna trakt, dels
af den franska expeditionen, som om dem utgifvit en präktig
monografi,1 till hvilken de, som vilja närmare lära känna detta intressanta
folk, kunna hänvisas 2. Alakaloufs äro däremot nästan okända, ehuru
det vanligen är med dem de fartyg, som passera det Magellanska
sundet, komma i beröring. Man vet ej ens om de tillhöra flere skilda
grupper, hvilket synes framgå af en jämförelse mellan den ordlista
som i den franska expeditionens arbete anföres, jämförd med dem som
andra författare lemnat. Af flere skäl, hufvudsakligen på grund af
de morfologiska likheter, som dessa båda stammar visa med några få
andra, spridda och utdöende folk i Sydamerika, särskildt botokuderna
i Brasilien, har man slutit, att de skulle utgöra de sista resterna
af ett folk, som fordom bebott större delen af Sydamerika. Och
äfven dessa rester skola snart försvinna. Under inflytande af
beröringen med de hvite ha alla de eldsländska stammarna raskt aftagit i
antal: yaghan-indianerna, som ännu år 1884 voro till antalet omkring
1,000, räknade år 1890 blott 300 personer, och äfven ona och alakalouf
bestå antagligen blott af några hundra personer hvardera.
I stället ha under de senaste åren allt flere främmande kolonister
inflyttat. De första voro guldgräfvare; sedan ha många slagit sig ned
både på den chilenska och den argentinska sidan såsom egare af
boskapshjordar, hufvudsakligen får. Båda ländernas regeringar göra allt
för att uppmuntra kolonister från nordliga länder att vända sig hit,
och med Eldslandets naturliga rikedomar lider det intet tvifvel att * *
1 Miss. scientif. du Cap Horn: T. VII. Antbropologie par P. Hyades et J.
Deniker.
* Jämför for öfrigt Boves beskrifning i Ymer &r 1883.
Føler, 4894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>