Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkomst och äldsta historia. Ett af sjöfartens hjälpmedel, som mindre
uppmärksammats, vore seglingsbeskrifningarna eller kustbeskrifningarna,
hvilka ega sin motsvarighet t. ez. i arbetet »Den svenske lotsen», hvars
senaste upplaga nyss utkommit.
Dylika seglingsbeskrifningar äro kända redan frän den klassiska
forntiden under namnet »stadiasmer». Dessa omfatta uteslutande Medel
-hafvet, liksom deras medeltida efterföljare, de företrädesvis i Italien
tillkomna »portolanerna». Äfven från vår egen medeltid ega vi en dylik
anvisning för seglingen frän Blekingsskären längs Sveriges ostkust upp
till Arholma och därifrån öfver Ålandshaf till Hangö och Reval. Detta
arbete, hvarför tal. närmare redogjorde, är märkligt dels därför, att det
visar, att namnen äfven på obetydliga holmar och skär bibehållit sig så
godt som oförändrade från slutet af 1200-talet till våra dagar, dels
därför, att det ådagalägger befintligheten af forna inomskärs segelleder, som
nu, till följd af strandliniens förskjutning eller genom uppgrundning, ej
längre äro tillgängliga ens för de minsta fartyg.
Tal. omtalade vidare de holländska och plattyska »sjöböckerna» eller
»läskartorna», hvilka alla visa stor öfverensstämmelse sins emellan. De
äldsta dylika, som blifvit till våra dagar bevarade, härstamma från
1300-talet; från 1500-talet känner man ett större antal tryckta upplagor —
bland dessa en på danska af 1568 — och deras innehåll öfvergick
slutligen, utvidgadt och förbättrad t, i texten till de holländska sjöatlasema,
hvilka från slutet af 1500-talet i stor mängd sågo dagen. En af dessa
senare, den af Lucas Waghenaer år 1598 utgifna »Thresoor der
Zee-vart», angifver såsom sin källa »den gamla berömda Visby läskartebok».
Denna benämning beror dock på ett missförstånd, uppkommet därigenom,
att med de tryckta seglingsbeskrifningarna alltid följde såsom ett bihang
den s. k. Visby sjörätt, dessa tiders internationella sjölag. Då emellertid
C. J. Schlyter påvisat, att denna lag med orätt bär namn efter Visby,
så gäller detta i ännu högre grad om »läskarteboken», hvilken liksom
lagen uppenbarligen är af vesteuropeiskt, närmast holländskt eller
flandriskt ursprung.
Tal. framhöll vidare, hvilka upplysningar angående de forna
handelsvägarnas riktning, som kunna härledas ur de omtalade
seglingsbeskrifningarna. — Ämnet för föredraget är af tal. vidare utveckladt i ett
sär-skildt kapitel af det stora kartografiska verk, om hvars publicerande
frih. Nordenskiöld lemnade sällskapets meddelande vid
aprilsammankomsten.
Frih. A. E. Nordenskiöld redogjorde därefter för en till honom
insänd berättelse om den färd, som år 1893—94 företagits i
Sydishaf-vet af skeppet »Jason» under befäl af kapten C. A. Larsen
från Sandefjord.
Färden, som afsett sal- och h val fångst, hade utgått från
Falklands-öarna och sträckt sig till de söder om Amerikas sydspets belägna
ögrupperna Syd-Orkney, Syd-Shetland och Graham land. En del af detta
senare lands sydkust, som hittills varit fullkomligt okänd, hade utforskats
af kapten Larsen, hvilken söder därom upptäckt åtskilliga nya öar, bl. a.
en, pä hvilken sågs en verksam vulkan, nu kallad »Christensens vulkan»,
och en större ö vid 65° 57’ s. br. och 58° 0’ v. ]., åt hvilken gafs nam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
