- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
81

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ville icke ge oss förrän vi uppn&dde land, emedan vi gärna ville
komma öfver nägon drifved. Efter sexton timmars marsch, en af de
drygaste vi haft, uppnådde vi ändtligen en af de små öar som ligga
intill Lågön. På andra stranden af denna funno vi så pass mycket
ved, att vi kunde koka maten och torka kläderna. Sedermera funno
vi på vår fard drifved i massa, mestadels barrved med hvit, brun eller
röd färg. Där funnos också tunnstaf af s. k. rysstunnor (igenkänliga
på den grofva tillyxningen och träets massivitet), delar af skeppsvrak
samt gröna glaskulor och korkflöten, sådana som brukas af Lofodens
fiskare.

Den 1 juli gick in med dåligt väder, snötjocka och kall, rå luft.
Vi arbetade oss den dagen fram till Långön. Härifrån kunde man
iakttaga isförhållandena mot Shoal Point; de sågo icke inbjudande ut.
Långs med stranden voro de tämligen drägliga, men utåt omöjliga.
Vi voro därför nödgade att följa strandlinien med alla dess bukter,
och gjorde sålunda en dagsmarsch på fjorton timmar. Vi slogo tält
på en framskjutande punkt mellan Långön och Shoal Point och
stannade där två dagar, dels för att hvila, dels för att skaffa oss visshet
om, huruvida Hinlopen Strait var farbart, och slutligen for att öka
provianten genom fågeljakt. Kaptenen och Hovde begåfvo sig inåt
landet till ett fjäll för att erhålla utsikt öfver isen, och jag åtog mig
jakten. Jag fann äfven några ejderägg, men helt få, hvaraf jag slöt
att öppet vatten icke funnits ännu, då i Bå fall fåglarne skulle
kommit på allvar. Då kaptenen återkom, hade han icke heller kunnat få
syn på öppet vatten i Straitet.

Före uppbrottet reste vi en varde af drifved och lade däri en
blecklåda, innehållande en af oss alla undertecknad beskrifning öfver
färden till dato och resans mål. Därpå begåfvo vi oss af med kurs
rakt på Verlegen Hook. Då vi kommit ett stycke ut på isen, funno
vi den hopskrufvad och Bå dålig, att den oupphörligt brast under
fotterna; vi nödgades vända och sätta kurs på Shoal Point. Under
vägen fingo vi, där vakar forekommo, fulla bevis på att båten icke
skulle kunna bära oss med packning öfver Hinlopen Strait; den låg
med relingen blott några tum öfver vattenytan. Vi beslöto då att, om
öppet vatten funnes, bygga oss en flotte af drifved att frakta bagaget
på. Under färden mot land lägrade sig en iskall dimma öfver Straitet
och hindrade vidare framträngande.

Den 7 juli gjorde vi ett förnyadt försök att komma öfver. Då
vi kommit ett stycke ut funno vi små vakar, öfver hvilka vi försökte
staka oss fram; men det var för farligt mellan de drifvande isstyckena
— vi kunde snart stått utan båt — och vi måste på nytt återvända.

Så långt ögat nådde lågo Hinlopen Strait på ena sidan och hafvet

6

Ymer, 1895.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free