- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
100

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvad själsgåfvor beträffar så gifva de, ehuru vildare till lynnet och
mera krigiska, vika för kustbefolkningen i slughet och beräkning,
men äro i allmänhet p&litlignre uti alla värf. Männen hafva skarpa
drag, men läpparne äro ej så valkiga och näsan är bättre formad än
hos de egentliga yorubas. Detta beror antagligen pä en stark
blandning med den vackra mina-rasen. Kvinnorna äro välformade ehuru
ansiktet, enligt europeiska begrepp, sällan är vackert; de bibehålla
anmärkningsvärdt länge sitt ungdomliga utseende och fylliga former.

BAde män och kvinnor begagna tatueringar. Den vanligaste ar
tre streck på pannan vid näsroten; slafvarna märkas med tre långa
snitt i kinden. Kvinnorna bära dessutom nere på ryggen en tatuering
föreställande en rad perlor. Denna tatuering har enligt deras egen
utsago till mål att göra kvinnan mera känslig och älskvärd.

Alla Dahomes städer äro byggda på samma sätt och bestå endast
af boningshus utan någon egentlig arkitektur. Whydah eger dock
framför andra det intresset att vara en bevisligen mycket gammal
stad, som undergått skiftande öden och rönt inflytande från europeer
alltsedan 300 år. På 1600-talet kallades staden Fida af Wilh. Bosman.
Vid samma tidpunkt benämndes den af portugiserna Saö Jaö de Ajuda
eller helt enkelt Ajuda, såsom den ännu kallas af de infödda
portugisiska mulatterna. Man kan antaga, att såväl Fida som Whydah äro
holländska och engelska förvrängningar af Ajuda, så mycket mer som
staden på dahomeiska heter Gléué (franska Gléoué).

På 16- och 1700-talet uppförde franska, engelska, holländska och
portugisiska handelskompanier blockhus eller fort för att skydda sin
slaftrafik. Af dessa fort finnas blott det portugisiska och det franska
ännu kvar, af hvilka det förra innehafves af portugisiska trupper.
Det franska fortet har nu åter, efter att i fyratio år ha egts af en
fransk handelsfirma, som där etablerat sitt faktori, tagits i besittning
af franska regeringen. Af det engelska fortet finnas blott lemningar
kvar, och af det holländska namnet på en stadsdel. Sedan
slafhan-deln upphört har Whydah fört ett tynande lif, och då dahomeernas
administration genom utpressningar gjorde lifvet surt för de rikare
invånarne, hn dessa så småningom flytt ur landet och Whydah
nedsjunkit till en stad med 10,000 invånare. Dess handel har likväl ända
till 1892 varit ganska betydande, och stora kvantiteter palmolja och
palmkärnor gingo årligen genom Whydah till den europeiska
marknaden.

Staden, som ligger på en hög bank på norra sidan af lagunen,
har ett jämförelsevis sundt läge. Miasmerna från lagunerna nå
den blott försvagade, och en frisk vestlig bris rensar luften om
dagarna. Husen äro uppförda utan plau och strödda öfver staden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free