Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhet ät Tarahumare-indianerna, hvilka bebo Sierra Madre från 25“ 30’
till 29° nordl. lat. Setta omräde är ett än mera storslaget berglandskap
än Apachelandet; bergskedjorna stiga till 10,000 fots höjd och
genomskäras af de skenbart Dästan lodräta floddalarne, gapande afgrnnder af
förfärande ödslighet. Man har kallat Tarahnmarerna »Amerikas
grottmänniskor» och detta med skäl, ty en stor del af folket begagnar ännu
uteslutande grottor och klippornas skrymslen till bostäder.
De naturliga grottorna utjämnas och framför ingången byggas
half-cirkelformiga murar af lösa stenar. I det inre uppföras fyrkantiga
förrådshus af korta stockar eller af sten och lera; husdjuren, får och getter,
inhysas än inom särskilda afbalkningar i samma grotta som menniskoma,
än i särskilda grottor. I senare tid har emellertid folket börjat
öfver-gifva detta egendomliga boningssätt och öfvergått till att vara
hus-byggare. Tarahumarerna äro en åkerbrukande stam; majs, bönor m. m.
odla de med de mest primitiva redskap. Men deras spanmålsförråd
räcker sällan mer än halfva året, och för den öfriga delen äro de hänvisade
till den karga naturens få produkter: rötter, blad och kakteernas frukter.
Jesuitmissionärer verkade förr bland dessa indianer, men med föga
framgång, och deras tempel ligga nu i ruiner. Det kristna inflytandet
har här, liksom bland så många andra naturfolk, visat sig föga
välsignelse-bringande. Bränvin och smittkoppor, européernas oskiljaktiga
följeslagare, hafva redan utfört fruktansvärda härjningar, och länge kan det
ej dröja, innan Tarahumarerna, liksom så många andra indianstammar,
tillhöra de utdöda folkens antal.
Härefter skildrade amanuensen Fr. Martin några intryck från Buchara
och Samarkand samt redogjorde för det väsentliga resultatet af den resa
till Centralasien, som han nyligen med understöd af sällskapet
fullbordat.
Vid sammanträdet tillkännagafs äfven, att sällskapet till sina
representanter vid den internationella geografiska kongressen i London detta år
utsett öfvéringeniören S. A. Andrée och professor August Wijknnder.
Styrelsens årsberättelse för 1894.
Under det förflutna året har professor Hj. Sjögren fungerat såsom
sällskapets ordförande, men då han, till följd af utrikes resor och andra
omständigheter varit förhindrad att infinna sig vid flera af sällskapets
och styrelsens sammankomster, hafva förhandlingarna vid dessa tillfällen
ledts af vice ordföranden, d:r Hj. Stolpe.
Vid de sedvanliga åtta sammankomsterna bafva tillsammans 16
föredrag blifvit hållna; af dessa hafva 10 varit af öfvervägande geografiskt
innehåll, de öfriga 6 hafva afhandlat ämnen tillhörande de antropologiska,
etnografiska och arkeologiska vetenskapernas område.
Af sällskapets tidskrift Ymer hafva under året utdelats häftena 1
och 2 för 1894. Att det senaste af dessa häften kunnat utstyras med
fint utförda planscher och en Btörre karta har möjliggjorts genom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
