Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 km lfing detilé genom den väl 2000 m. höga bergskedja, som eljes
skulle afspärra Koissuflodernas dräneringsomrfide från det några mil i
nordvest belägna Kaspiska bafvet. Vid inträdet i nämnda defilé är
Sulakflodens böjd ö. h. omkring 360 m. och vid utträdet 280 m.
»Genombrottet har sålunda ett vertikalt djup af ända till 16—1700 m.
och dess bredd är så obetydlig, att det på klyftans botten bredvid
floden icke finnes plats för en väg, knappast för en obetydlig ridstig,
hvilken ej ens under alla årstider är trafikabel. De af fast, dolomitisk
kalk byggda väggarna, bvilka med utomordentlig tydlighet lägga
skiktställningen i dagen, resa sig nästan lodrätt och äro fullkomligt
otillgängliga. Genom denna sin beskaffenhet är ifrågavarande dalgång,
som hydrografiskt förbinder inre ocb yttre Daghestan, för
kommunikationen mellan dessa landsdelar alldeles utan betydelse.»1.
I vårt land hafva genombrottsdalar hittills föga uppmärksammats1 2 3,
och någon undersökning af sådana med hänsyn till deras
bildnings-historia eller samband med öfriga drag i vårt lands orografi har
näppeligen blifvit utförd. Det finnes emellertid, särskildt i våra
fjälltrakter, ett stort antal delvis mycket betydande och storartade
genombrottsdalar, som både ur geografisk och geologisk synpunkt äro af
intresse och med all sannolikhet vid närmare undersökning skola
befinnas sprida ganska mycket ljus öfver de processer, hvarigenom vårt
lands i många afseenden invecklade orografi utbildats, på samma gång
de äfven kunna lemna bidrag till lösningen af flera rent geologiska
spörsmål. Ett antal sådana genombrottsdalar, som genom de i mycket
likartade förhållanden, under hvilka de uppträda, bilda en naturlig och
rätt väl afgränsad grupp, skola blifva föremål för denna uppsats. Då
det icke finnes någon karta med lämplig topografisk beteckning öfver
det här ifrågavarande området och då det därjämte är nödvändigt för
en riktig uppfattning af dessa dalar att äfven taga i betraktande de
stora hufvuddragen af berggrundens sammansättning och
bergsbyggnaden, hänvisas den närmare intresserade till de hithörande geologiska
öfversigtskartor, som finnas i Sveriges Geologiska Undersöknings
publikationer1.
Om man följer östra gränsen för det skandinaviska fjällområdet
ifrån trakten af Städjan norrut genom Härjedalen och Jämtland, så
finner man, att det icke sker en långsam öfvergång från fjällandet till
det lägre skoglandet i öster, utan att fastmera det förras afslutning
1 Hj. Sjögren, Genombrottsdalar i Kaukasus. Geol. Fören. Förb. Bd. 12, s. 425.
2 Den enda, som hittills omnämnts, torde vara Skärnåus dalgång i Skåne Ån
börjar på Söderåsens södra sida, men rinner norrut tvärs genom åsen. Jfr noten sid. 207.
3 Geologisk öfversigtskarta öfver Jämtlands län. S. G. U. Ser. C. 140. 1895.
De i denna uppsats förekommande ortnamnen återfinnas också alla på denna karta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
