Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samlar det från kringliggande fjäll nedrinnande vattnet. Med undantag
af Rensjön, hvars vatten i ett mycket buktande lopp bryter sig väg
till Anjan, sammansluta sig vattendragen från alla de andra
sjö-bäckena uti Dufedselfven, som mellan Dufed och Undersåker bildar
-den mest betydande af alla Jämtlands genombrottsdalär, Åredalen.
Denna bryter t. o. m. igenom tvenne barrierer af ganska olikartad
natur. Vid Dufed passerar den sålunda, i en dalgång af inemot 700
meters djup, genom Mullfjällets porfyrmassiv med dess fortsättning på
södra sidan elfven, och snart därefter tränger den in emellan
Åre-skutans och Renfjällets af gneis och hornblendeskiflfrar uppbyggda
höjder. Norra dalsidans höjd stiger här i Åreskutan mera än 1,000
m. öfver dalbottnen, den södra, i Renfjället, omkring 600 m., och just
mellan de högsta punkterna på den sålunda genomskurna barrieren
träffa vi åter en sjö i dalgången. Längden af hela genombrottet från
Dufed till Undersåker är omkring 2 mil, och nära hälften af denna
•sträcka upptages af Åresjön, hvars längd tämligen exakt sammanfaller
med den genomskurna längden af Åreskutan och Renfjället.1
I Kallsjöns långa fjordlika vik på norra sidan Årskutan träffa vi
-en annan genombrottsdal med aflopp genom Järpeströmmen, och
längre norrut i Sulviken med dess fortsättning Sulsjön och i Jufveln
äfvenledes med all sannolikhet forna genombrottsdalär, hvilkas elflopp
markeras, det förra genom en serie små sjöar i riktning åt Offerdal, det
senare genom liknande sjöar, som sträcka sig fram emot Rönnöfors vid
Landösjön. Det synes icke oantagligt, att Kallsjöns vidaste norra del,
hvars djup uppgår till högst 100 m., är en genom senare processer
uppkommen fördjupning, och att Sulvikens dalgång med dess
fortsättning åt Offerdal, och Jufvelns med dess fortsättning genom
Jufvel-botten mot Landösjön dessförinnan upptogos af elfvar, kommande, den
förra från fjällen kring Anjan, den senare från Kålåsfjällen (genom
Rutsdalen). Då Kallsjöns botten här består eller bestått af lösa
silu-riska bergarter, låter det mycket väl tänka sig, att ifrågavarande del af
■densamma utgräfts genom glacieris och att, då sålunda istiden kunnat
förorsaka antydda omgestaltning i vattendragens lopp, Kallsjön i sin
nuvarande form skulle vara uppkommen först i glacial tid och de
antagna, af sjön afbrutna floddalarna vara præglaciala.
Ehuru äfven norra Jämtlands fjälltrakter med sina utpräglade
dalgångar och långa sjökedjor erbjuda exempel på genombrottsdalär af
samma beskaffenhet som de nu beskrifna, skall jag icke ingå på en
skildring på dessa, då min på personliga iakttagelser grundade känne- 1
1 Den gamla Dufeds skans, som numera prydes med de Carolinska krigarues
monument, erbjuder en präktig utsigt öfver dalen, hvars karakter af geuombrottsdnl .
härifrån särdeles väl ger sig tillkänna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
