Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fot h5ga, möttes vid 56" s. br.; de utgjordes af tärningsformade kompakta
ismassor med lodräta sidor. Den 6 november observerades på 58” 14 lat.
och 162’ 35 o. long. en ofantlig isbarrier eller fortlöpande kedja af isberg,
som sträckte sig omkring 40 till 60 mil från sydost till nordvest och
på sin högsta pnnkt tycktes vara omkr. 600 fot hög. Isberg af samma
utseende Bom de förut mötta flöto omkring på alla håll och voro
antagligen lossnade stycken af barrieren. Under framfärden här befanns
propellern vara i olag, hvarföre det icke ansågs rådligt att fortsätta resan
bland isen, utan kursen togs åter mot norr. Den 18 ankrade fartyget i Port
Chalmers, Nya Zeeland, hvarest propellern snart ånyo sattes i godt stånd.
Den 28 november återupptogs färden söderut under gynnsamma
vindar. Den 7 december kom packisen åter i sikte; den 8 uppnåddes 62’
45 s. br. Hafvet var uppfylld t af drifis, och »förekomsten af den vackra
hvita stormfågeln, Pagodroma vitea, gaf oss», säger hr B. »ett
omisskänneligt. vittnesbörd om, att vi nu hade framför oss dessa vidsträckta
isfält, inom hvilkas område den oförskräckte britten, Sir James Ross
för femtio år sedan, eller den 5 januari 1841, så framgångsrikt trängde
in med sina ryktbara fartyg »Erebus» och »Terror».»
De resande hade sålunda kommit inom gränsen för de antarktiska
ismassornas beständiga välde. Af mycket intresse, särskildt för
jemförel-sen med förhållandena inom norra polarzonen, äro hr B:s meddelanden
om isens utseende, utbredning och rörelser äfvensom hans korta
uppgifter om djurlifvet i dessa aflägsna och så godt som okända trakter.
På aftonen den 8 december arbetade sig Antarctic in mellan de stora
flaken af packisen, som bestod af breda och täta, på hvarandra
upptornade stycken. Den 14 syntes land och befanns vara Balleny Islands.
Här blefvo isflaken allt större närmare öarne och härstammade
uppenbarligen från dessas glacierer. Balleny Islands’ fjälltoppar nå en höjd af
12,000 fot öfver hafvet. Seglatsen bland drifisen utanför öarne var mycket
farlig, enär ismassorna gingo med sin stora undervattensmassa i långt
utskjutande skarpa spetsar, som då och då tornade emot fartyget. Att
här hafva varit hänvisade uteslutande till seglens hjälp vid navigeringen,
skulle varit ödesdigert, men äfven med ångans bistånd hade fartyget
svårt att slingra sig fram mellan isen. Då denna emellertid var
omöjlig att tränga igenom, beslöt man att styra österut, i samma kurs som
Erebus och Terror så framgångsrikt banat sig väg.
Den 24 december befann sig Antarctic på 66° 3’ s. lat. och 167’
37 o. long. Dagen var stormig, men på aftonen blef vädret vackert,
och solen stod lysande öfver horizonten. Hr B. tror, att han och hans
följeslagare äro de enda menniskor, som någonsin skådat midnattssolen
på julaftonen. Den 26 passerades södra polcirkeln; på nyårsaftonen
uppnåddes 66° 47 lat. och 174’ 8 long; vid midnatt saluterades det nya
årets ingång under det klaraste solsken. Den 14 januari kom fartyget
efter 38 dagars mödosam färd genom packisen ut i öppet vatten på lat.
69° 55 och long. 177° 50. Här utbredde sig nu en vidsträckt
vattenspegel, där ingen is hindrade fortkomsten. Kursen sattes på Victoria
Land, hvilket kom i sikte den 16. Vid middagstiden den 18 uppnåddes
en vik nordvest om Kap Adare, hvilket är belägH på 71° 23 lat. och
reser sig till en höjd af 3,779 fot. Så långt ögat kunde nå syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
