- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
265

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

käken saknas, sä att däraf ej kunnat erhållaa ledning för bedömandet
af äldern.

Ansiktabenen äro svagt utbildade, okbägarna små och svaga,
ögon-bälorna små och grunda, deras tak starkt bakåtsluttande, delvis
liksom nedstjälpt. Näsroten bred och nästan utan insänkning.
Hjärn-skälen i hög grad egendomlig, utdragen bakät i form af en smal,
oregelbunden cylinder eller, rättare, i en kon, som är baktill nästan
tvärhuggen. Pannan låg, nedtryckt, men ej platt, utan från sida till
sida kullrig, fortsätter sig bakåt i nästan jämn sluttning i hjässregionen,
hvilken äfven är åt sidorna kullrig, utan egentliga hjässknölar. Nackens
yta egendomligt utdragen bakåt-uppåt och i jämn rundning öfvergående
i hjässregionens sidor, tillsammans därmed bildande den nämnda
konen, hvars ganska tvärhuggna ände utgöres af hjässbenens bakre
delar; å denna kons plattade ändyta finnes nedtill en liten sagittal ås
med utåt sakta sluttande ytor. Stora nackhålets bakre ände något
upplyftad. Synkondrosen mellan nackbenets kotkropp och kilbenet
oförbenad. Vårtutskotten mycket svagt utvecklade. Liuiæ semicirculares
likaså.

Betraktar man hufvndet uppifrån, visar sig hufvudskålen ej fullt
symmetrisk, med sin bakre del, hjäss-nackregionen, devierande något
åt höger.

Vid undersökning af sömmarna, finner man, isynnerhet då man
tager hänsyn till individens ungdom, ganska abnorma förhållanden.
Koronalsömmen är å hjässdelen utplånad, så att pann- och hjässbenen
här äro sammanväxta och gränsen endast antydd genom en mängd
små kärlhål. På sidorna är koronalsömmen ännu öppen; i dess
venstra del finnes ett nära 2,4 cm. långt suturben; i dess högra,
långt nedtill, ett mindre (6 mm. långt) dylikt ben. Kilbensömmarna
öppna; vid de stora vingarnes öfre ändar å hvardera sidan ett
sutur-ben, på venstra sidan ett större, inskjutet mellan kilbensvingen,
pannbenet, hjässbenet och tinningbenet; på högra sidan ett mindre sådant
ben, inskjutet mellan kilbensvingen, hjässbenet och tinningbenet.

Pilsömmen alldeles utplåoad. Lambdasömmen i sin öfre del,
särskildt å venstra sidan, oblitererad; ett par små suturben i den
kvarvarande delen af sömmen å bögra sidan. Tinningbenets sömmar
öppna.

Då man genom nackhålet blickar in i hufvudskålens hjärnhåla
och undersöker den mot dagern, finner man dess tak, synnerligen i
pannregionen, tunnt och försedt med många fördjupningar, tydligen
impressioner af vindlar. Hjässregionen däremot har en tjock benvägg,
som å utsidan ej är glatt och glänsande, utan något finknottrig, försedd
med en mängd små kärlhål och fåror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free