Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa forntida byar, och i de tvärbranta bergslnttningarneB flodbäckar,
synnerligast i de vestra bergskedjorna möter man härstädes ett
förvå-nansvärdt antal af små stenterrasser liknande jättetrappsteg, byggda
ofvan hvarandra på 6—15—30 meters afstånd, allt efter terrängens
beskaffenhet. Hvar och en af deesa egendomliga terrasser består af
en 1,8—6 m. hög mur, som är uppförd af rullstenar i den under större
delen af året nästan uttorkade bäckfåran, och begagnades dessa
terrasser för odling af diverse växter, hvilka tjenade såsom födoämnen.
Själfva terrassens konstruktion förhindrade att jorden bortspolades af
regnperiodens nedstörtande vattenmassor, medan under andra årstider
bäckens vatten användes till öfvervattning. Omkring 300 km. längre
söderut funno vi hos de hedniske tarahumarerna fullkomligt liknande
terrasser, på hvilka odlades pumpor, spansk peppar, sockerrör, bönor
m. m.
På östra sluttningen af Sierra Madre upptäckte vi i Piedras
Ver-des eller »de gröna stenarnee floddal» ett antal klipphussamhällen, »byar
byggda inom klipporna», såsom en af de förste spanske
krönikeskrif-varne benämnde dessa märkvärdiga bostäder. De med hvita murar
och skottgluggliknande öppningar försedda husen i dessa grottor liknade
i allmänhet Arizonas och Colorados klippboningar. Dock fann
expeditionens dåvarande arkeolog, A. M. Stephen, hvilken under 15 års
samlif med Sydvesterns indianstammar företagit grundliga forskningar
på detta område, här några olikheter i byggnadsdetaljerna.
Utgräf-ningar i dessa grottor bragte i dagen flere välbevarade indiankroppar,
stenyxor och hammare, urnor, stycken af korgar, vassmattor m. m.
Det märkligaste fyndet var dock en kolossal, kupolformig, bvit urna,
stående alldeles oskadad i själfva öppningen till en af grottorna. Detta
kärl mätte 10,a m. i omkrets och var 4 m. högt. Det var förfardigadt
af lagervis på hvarandra placerade tjocka gräsfläfor, bestrukna med
ett tjockt lager af hvitt murbruk, och hade otvifvelaktigt användts
som förvaringsrum för majs. Gamla indianska teckningar dekorerade
murarne i dessa klipphusboningar, och den stora urnan var märkt
med det välkända tecknet »en blodröd hand».
Från dessa nu namnlösa klippbyar tager Piedras Verdes-floden en
östlig riktning och når, efter ett ytterligare lopp af ungefär 30 km., ned
till högplatåerna, där den förenar sig med Palanganas-floden. Sålunda
uppstår Casas Grandes floden. Omkring 18 km. nedanför
förenings-stället ligga Casas Grandes-ruinerna, de största och vidsträcktaste i norra
Mexiko. De många naturliga fördelar, denna ort erbjöd de
kriugströf-vande vildarne, föranledde tidigt okända indianfolk att här nedslå sina
bopålar. Af allt att döma har fordom platsen varit den mest
betydande i hela trakten. Ännu i dag är Casas Grandes-dalen den bördi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
