Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något tvifvel underkastadt, och man har äfven af en serie
vattenhöjd-iakttagelser, anställda under 88 år, vid en registrerpegel vid de Helden,
beläget vid en af mynningarna till Zuider Zee, erhållit värden, som
synas angifva en verklig periodisk förändriag af vattenytans höjd,
och med amplituden af ungefär 11 millimeter.
Slutligen hafva vi att taga i betraktande de skenbara eller verkliga
förändringar och vexlingar i hafvets nivå, som sedan långt tillbaka
varit föremål för många undersökningar och mycken uppmärksamhet,
och vid hvilkas förklaring geologer och andra sakkunnige varit af skilda
åsikter. Detta fenomen, som under tidens lopp erhållit olika
benämningar, såsom vattenminskning, svenska vallens höjning och senast
strandliniens förskjutning, hufvudsakligen beroende på den olika
uppfattningen af detsamma, har särskildt vid Skandinaviens och Finlands
kuster blifvit mycket studeradt, emedan dessa trakter, belägna vid
ett så jämförelsevis lugnt haf som Östersjön med djupt inskjutande
vikar och stor skärgård, hafva dels lemnat tillfälle till anbringande
af fixa, varaktiga, i klippor inhuggna märken, å hvilka iakttagelser
öfver vattenhöjdens förändringar kunnat iakttagas utan allt för mycket
hinder af vågsvall eller tidvatten; dels genom morängrus och andra
lemningar, härstammande från istiden, gifvil hafsvågorna tillfälle att
bilda strandterrasser, hvarigenom man kunnat erhålla någon inblick
i hafsytans höjd äfven under forna tider.
Såväl genom de under förra och innevarande århundrade vid
Sveriges kuster inhuggna märken, som ock senare genom på prof. A.
Erd-manns initiativ från och med år 1852 företagna regelbundna iakttagelser
af vattnets höjd medelst direkta afläsningar å skalor, samt slutligen
på senare åren anbragta själfregistrerande peglar, har man därföre
nu erhållit ett material, som har gifvit någon inblick i hafsvattnets
höjdförhållande under den tid dessa iakttagelser omfatta.
Af hvad som nu blifvit anfördt, kunde det visserligen synas,
som om det skulle vara förenadt med svårighet att erhålla en
tillräckligt tillförlitlig bestämning på hafvens medelyta, för att kunna
med fördel anyända densamma till grundyta för samtliga
gradmät-• ningar. Förslaget att antaga en sådan gemensam nivåyta har också
blifvit förkastadt, men egentligen icke på grund af i det föregående
anförda svårigheter, utan hufvudsakligen af andra orsaker, som man
förut icke kunnat hafva en klar insikt uti. Det syntes visserligen, som
om det skulle kunna hafva varit en ganska enkel sak, att af den stora
mängd af vattenhöjdiakttagelser, som man kunde hafva att förfoga
öfver, och hvilka voro ytterst noga sammanbundna med hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
