Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Spetsbergen har fjordarnes bildning inträffat under slutet af den
period, som närmast föregick istiden, och det är därför möjligt, att man
genom ett detaljeradt studium af därvarande fjordar, och särskildt af den
största och intressantaste af dem alla, eller Isfjorden, kan erhålla
upplysningar, huruvida den stora nordeuropeiska platån under istidens början,
såsom man ofta förmodat, legat så mycket högre än nu, att den forna
istiden därigenom lättare kan förklaras.
Vid en noggrann kartläggning af Isfjorden finge man dessutom tillfälle
att lägga en grund för studiet af de därvarapde glacierernas alltjämt
fortgående vexlingar. 1 Schweiz har man nämligen, som bekant, funnit, att
glaciererna äro underkastade en periodisk vexling, så att de under ett sekel i
allmänhet genomgå tre skeden af utbredning och afsmältning, beroende på
växlande kall-fuktiga och varm-torra perioder. Samma lag anses gälla för
förändringarna i sjöars och floders vattenstånd och den vexlande tidpunkten
för vinskörden i södra Frankrike, om hvilken man eger anteckningar sedan
mycket lång tid. Man anser sålunda, att glaciererna utbreda sig,
vattenståndet stiger och vinskörden är sen under de fuktiga perioderna, hvaremot
motsatsen inträffar under de torra. Klart är, af hvilken utomordentlig
betydelse, ej minst ur praktisk synpunkt, ett säkert fastställande af en sådan
periodicitet skulle vara. Också har man inom de skilda kulturländerna,
på initiativ af prins Roland Bonapartk, påbörjat undersökningar af
glacierernas vexlingar för att utröna, om de öfverallt äro samtidiga med dem
i Schweiz.
Af de skandinaviska glaciererna ligga emellertid de ojämförligt mest
betydande och lättast tillgängliga inom Norge, hvarför fenomenets studium
vid våra breddgrader närmast torde tillkomma norrmännen.
Svenskarne åter hafva i Spetsbergen äfven ur denna synpunkt ett
arbetsfält, som de genom sina föregående vetenskapliga eröfringar i detta land
med skäl kunna betrakta såsom sitt. Tack vare de fotogram metriska
metoderna borde det, sedan väl en gång noggranna signaler blifvit utsatta i
glacierernas närhet, ej möta någon större svårighet att framdeles genorn de
olika slag af expeditioner, som tid efter annan besöka Spetsbergen, erhålla
nya fotografier från samma punkter och därigenom få glacierernas
förändringar inregistrerade.
Slutligen framhöllos flere olika, allmänt geologiska synpunkter, ur
hvilka en detaljerad kartläggning af Isfjorden borde blifva synnerligt
tacksam, hvarjämtc redogjordes för de förarbeten till en sådan kartläggning,
hvilken talaren under sin vistelse på Spetsbergen år 1882 haft tillfälle
utföra.
1 och för sommarens arbeten vore det nu meningen, att då hr Andréks
expedition på sin väg till Spetsbergens nordvestra hörn passerar Isfjordens
mynning, vid densamma tvenne båtpartier skulle kvarlernnas för att,
försedda med utrustning för tre månader, under tal:s ledning företaga en
undersökning af i främsta rummet denna fjord. Som hr Andrées fartyg dock
torde återvända långt innan den för fältarbeten gynnsammaste årstiden är
förbi, vore det meningen, alt Isfjordsexpeditionen vid augusti månads slut
skulle återvända hem med ett fångstfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
