Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och efterträdare; foyer så en nästan ordagrann upprepning af 1 Ot
d. v. s. fr. slutet af 11 O 2 till midten af II O 24 = I O 1 — I O
30; äfven i det följande (till II O 32) finnas flera
öfverensstämmel-ser med I. Fortsättningen saknar analogt motstycke i I. Efter II
S 8, där khanens död berättas, nämnes denne i 3 pers., under det
att det är den nye khanen som nu talar. En liten afdelning för sig
bildar II S 13—15. Slutligen II SV 1 uppträder sonen Yolio-tegin
som i I SO och SV. I olikhet med I innehåller II å vestra sidan,
utom den kinesiska inskriften, på fronten en ungefär af 9 rader
bestående — mycket stympad — inskrift i den unge khanens namn,
II V 1—9. Inalles ungefär 84 linier.
Utom de nu nämnda monumenten kunde äfven det s. k. mon. 111
komma i fråga till behandling. Det härstammar icke från turkarna,
utan från deras stamförvanter uigurerna, som aflöste turkarna i
väldet öfver dessa trakter. Det är ungefär 50 år yngre och
innehåller, förutom inskrifter med kinesisk och uigurisk skrift, äfven en
inskrift i turkisk eller s. k. Jenissei-skrift. Språket är, enligt
Thomsens åsikt, icke turkiska i egentlig mening, utan uiguriska; typerna,
som äro något olika de äldre Orkhon-typerna, anföras, liksom de
ännu mera varierande typerna på de egentliga Jenissei-inskrifterna, i
särskilda kolumner af Thohskxs alfabet-skema. Ehuru
Jenissei-inskrifterna nu kunna läsas efter Thomsens upptäckt, och ehuru man kan
bestämma språket som kirgisiskt, har Thomsen ändå ej velat
utförligare behandla dem, då reproduktionen af inskrifterna synes vara
onöjaktig och det sålunda ännu utan exakta aftryck vore förspilld
möda att försöka en tolkning i detalj.
Sedan Thomsen fastställt den ordning, i hvilken tecken, rader (och
afdelningar *) skola läsas, gällde det att finna de särskilda tecknens
ljudvärden. Man kunde då tänka sig, att de kinesiska inskrifterna
skulle lemna någon ledning, ehuru de, som strax efter upptäckten
måste erkännas, icke kunde anses vara öfversättningar af de turkiska,
d. v. s. man skulle ha att göra med bilingver i egentlig mening.
Emellertid äro de kinesiska alldeles oberoende af de turkiska. Icke
dess mindre kunde de, tillsammans med kinesiska historiska källor,
lemna en ledning så till vida, som genom dem klart framgick, att
det folk, som beherskade norra Mongoliet vid tidpunkten för de
kinesiska inskrifternas tillkomst, var turkar, tillhörde den turkiska
språkgrenen, hvarom mera strax nedan. Det var då a priori sannolikt, 1
1 Dessas ordning fastställdes emellertid först senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
