Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny ö har, såsom vi sett, blifvit upptäckt i norra delen af
Ka-riska hafvet samt flere andra vid Sibiriens kust. Kartan öfver Frans
Josefs land visade sig mycket felaktig, något som ej är underligt, då
Pater uppdragit en del af konturerna på afstånd. Den, som i de
arktiska trakterna själf erfarit, huru lätt förvexlingar och felaktig upp*
skattning af afstånden kan ega rum, skall ej därför fålla någon hård
dom öfver Pater, som för öfrigt själf Öppet erkänt, att hans karta i
många delar ej kan tillmätas noggrannhet. »Petermanns land» synes
till sin tillvaro ganska problematiskt, och för öfrigt hänvisas till hvad
som i fråga om Jacksons expedition yttrats i Ymer 1895, sid. 311—12.
Efter dennes hemkomst torde man hafva att förvänta tillförlitligare
kartor öfver ögruppen i fråga.
Af geologisk betydelse är att Nanskx på Kap Tscheljuskin-halfön
funnit glacierrefllor och moräner. Baron v. Toll träffade 1893
moräner vid Anabarviken, och antog då,1 att åtminstone platån mellan
Anabar och Olenek under istiden varit betäckt af inlandsis. Så vida
Nansens iakttagelser längre norrut icke hänföra sig till lokala
gla-eierer, hvilket knappast är troligt, men hvarom man med de
föreliggande uppgifterna icke ännu kan döma, så .synas de tala för att
ett icke obetydligt område af nordligaste Sibirien legat begrafvet
under inlandsisen, ett i geologiskt hänseende betydelsefullt resultat.
Mest påfallande af expeditionens iakttagelser är dock påvisandet
af ett djupt polarhaf nordvest om de Nysibiriska öarne och därifrån
sträckande sig vidare mot norr och vester. Detta djuphaf, med ända
till 3,800 meters djup, måste antagas bilda fortsättning af
ishafs-djupet vester och norr om Spetsbergen, hvilket sålunda, efter nu
föreliggande iakttagelser, fortsätter norr om Frans Josefs land och
vidare mot norr och öster. Beaktansvärdt är härvid äfven, att
under det öfversta kalla vattnet med ända till V/t grad under
fryspunkten, hvilket sträckte sig till omkring 180 meters djup, fann
Nansen varmare vatten, ända till l/2 grad varmt, en iakttagelse, som
väckt hydrografernas största uppmärksamhet, och hvars förklaring
väl af dem i sinom tid är att emotse.
De stora djupen synas onekligen tyda därpå, att länder saknas
närmast kring polen, ehuru man naturligtvis måste vara mycket
försiktig i sina slutsatser därvidlag,
Expeditionens meteorologiska, magnetiska och astronomiska obser-
‘ E. von Toll, Die fossilen Eislager and ihre Beziehuugen zu den
Mammutb-leichen, S. 75. Mém. de 1’Acad. imp. des Sciences de St. Pétersbourg, 7:me Série,
t. 42, n:r 13, 1895. Se fifven Petermanns Mitteilungen 1894, S. 156.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
