Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vudhår och liksom kvadratisk hufvudskålsform, bredt ansikte, platt
och intryckt, liten, uppåt böjd näsa, utstående kinder, smala
ögonspringor och framskjuten haka.
c) Den etiopiska varieteten, som omfattar Afrikas folk med
undantag af denna världsdels nordliga områdes. Den utmärkes af
mörkbrun (svartaktig) hudfärg, svart och krusigt hår samt från sidorna
tilltryckt hufvudskål, hvälfd, knölig panna och framskjutande ögon,
okben, tandradsbågar och framtänder, svällda läppar och tillbakadragen
haka samt inåt böjda skänklar.
d) Den amerikanska varieteten, som omfattar Amerikas invånare
utom eskimåerna och käunetecknas af kopparfärgad hud, svart, stvft
och sparsamt hufvudhår, kort panna, djupt liggande ögon, något
uppböjd, men dock framskjutande näsa, bredt, men ej platt eller intryckt
ansikte samt hos flertalet artificielt omformad panna och hjässa.
e) Den malajiska varieteten, som omfattar invånarne på Stilla
oceanens öar, Marianerna, Filippinerna, Molukkerna och
Sunda-öarna äfvensom halfön Malakka. Den utmärkes af kastanjebrun farg,
svart, mjukare, lockigt, tätt och rikt hufvudhår, måttligt smalt
huf-vud och tämligen rund panna, något bred näsa, stor mun samt något
framskjutande öfverkäk.
Denna Bi/tmksbacu’s framställning af menniskovarieteterna, hvilken
offentliggjordes i hans bekanta arbete »De generis humani varietate na~
tiva»,som trycktes år 1775, och hvaraf 3:dje upplagan utkom 1795, ådrog
sig stor uppmärksamhet och vann allmän tillslutning. Han har ock på
grund af sina arbeten öfver menniskoraserna erhållit namnet
»antropologiens grundläggare», och visst är, att om man jämför hans
samvetsgranna, nyktra framställning med de föregående tidernas, så
förefinnes däri ett betydande framsteg. Han grundläde äfven i Göttingen
den första större samling af kranier af olika folkslag och utgaf öfver
dem ett större planschverk, som i skilda decader utkom från 1790
till 1820 och omfattade 00 afbildningar af kranier jämte beskrifvande
text, hvarjämte långt efter hans död utgifvits ytterligare en pentas
af 5 afbildningar, som han i lifstiden låtit utföra.
Att Bixmknbacii inlagt framstående förtjänster om antropologien
och icke minst om kraniologien, skall med rätta erkännas. I senare
tider har man dock, framför allt i hans hemland, Tyskland, något
öfverskattat dessa hans förtjänster. Såsom jag redan vid ett
föregående tillfälle framhållit, har han, om än utan bestämd bas för en
verklig, vetenskaplig jämförelse och ej fullt fri från tendens i sitt
arbete, lemnat utförliga beskrifningar af olika folkslags kranier, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
