Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karaktererna, och han ställde ögats omdöme under kontroll af dem.
Vidare finner man, att han betraktade hjärnskålen mer såsom ett
helt, utan att analysera den i dess särskilda ben; de viktigare måtten
(längd, bredd, horisontalomfång) tog han, i öfverensstämmelse med
denna uppfattning, ej mellan vissa »anatomiska» (d. v. s. i kraniets
arkitektonik gifna och på morfologiski lika ställen infallande) punkter,
utan där, hvarest dessa mått utföllo störst. Och slutligen se vi, att
han ej angaf någon bestämd siffra såsom råmärke mellan de båda
klasserna. I t venne efter hans död offentliggjorda bref finner man
dock upplysande uppgifter i detta senare hänseende. Han säger
nämligen, att hos dolikocefalerna hufvudets längd öfverskrider dess bredd
med ungefar V4, d. v. s. att längden förhåller sig till bredden
ungefär såsom 1000 till 750; hos brakycefalerna öfverskrider längden
däremot bredden med blott ungefär Vb—V8, d. v. s. att längden
förhåller sig till bredden ungefär såsom 1000 till 800—875. Däraf
synes man kunna sluta till, att han hellre än att uppställa en
bestämd gräns mellan de båda klasserna satte upp en medelsiffra, ett
centrum, för hvardera (för dolikocefalerna ungefär 750, för
brakycefalerna ungefär 837 [?]), kring hvilka de olika formerna kunde
anordnas, hvarjämte mellan dem blef ett mera neutralt område, i
hvilket de båda klasserna kunde gripa in i hvarandra. Om ock denna
uppfattning aldrig fullt klart uttalats af honom själf, synes den dock
stämma såväl med uppgifterna i de båda brefven, som framför allt
med hela andan i hans åsikter i kraniologien. >
»Därjämte må nämnas, alt han ej, såsom många andra, utgick
från en teoretisk uppfattning af menniskans härstamning, utan sökte
att först och’ främst utforska förhållandena såsom naturen nu bjuder
dem. Han kom för öfrigt aldrig själf till ett noggrannare utförande
af sitt »system», utan har blott lemnat uppslag och utkast i kortare
meddelanden.»
»Hur enkelt nu detta s. k. system än synes, så innehöll det dock
några verkligen lyckade grepp, några sanningar, som vid, eller rättare
trots, hvarje förnyad pröfning alltjämt, om ock delvis i något
modifierad form, växa i styrka och stadga. Om man i korthet vill
sammanfatta de viktigaste resultat, som ur hans forskningar mer eller
mindre direkt framgått, skulle de blifva ungefär följande:
1. Hjärnskålen är kraniets viktigaste del.
2. Hjärnans delar hafva olika utveckling hos olika raser, och detta
visar sig i viss mån i hjärnskålens form; då emellertid denna,
synnerligen hos kulturfolken, är underkastad individuella och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
