Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådet för densamma, dä är utsikten till räddning icke stor. Isens svåra
beskaffenhet här har ju — väl kraftigt — blifvit framhållen af Andrée
själf, ehuru han dock sedermera synes fått en mindre
pessimistisk uppfattning om densamma1. Man får emellertid hoppas att
någon nedstigning här icke skall ifrågakomma, och det är ju just
för att ej behöfva hindras af denna is, som polen skall söka nås
i ballong. Efter Nansens återkomst äro förhoppningarna om rika
geografiska resultat för Andrées expedition icke fullt så gynnsamma
som förut. Om nämligen ballongen skulle drifva i enlighet med
meteorologernas första sannolikhetsberäkning och sålunda mot de
Nysibiriska öarna, då blefve ju detta, förutsatt att den ej passerade
öfver polen själf, nästan alldeles samma väg, som redan tillryggalagts
af Nansex, och några nya land skulle antagligen icke uppdagas. Än
sämre gestaltar sig förhållandet om ballongen drefve enligt den andra
sannolikhetsberäkningen eller mot Samojedhalfön. Nu är det ju
emellertid så, att meteorologernas beräkningar icke alltid slå in, och man
får väl därföre hoppas, att ballongen kommer att drifva mot norra
Amerika i enlighet med sannolikhetsberäkningarna nummer 3 eller 4.
Låtom oss nu antaga att Andrée passerat öfver polen i den mest
önskvärda riktningen, eller mot Amerika, och att han funnit land vid
själfva polen eller i dennas närhet. Då är det tydligt att detta land
förr eller senare måste uppsökas af någon expedition, som kan stanna
där och undersöka det. Ty intet land på hela jorden blefve då från
geologisk synpunkt viktigare att utforska än just detta. Där skulle
man då ha hopp om att få svar på en mängd frågor, som ännu
återstå att lösa, särskildt dem, som beträffa jordens forna klimat.
Upptäckten af nya land här skulle följaktligen mana till nya
expeditioner, tills äfven dessa land blefve till sin naturbeskaffenhet kända.
Nu är det ju tyvärr efter upptäckten af polarbassängens stora
djup icke så sannolikt, att det finnes land i polens närhet, ehuru det
ju ej är alldeles omöjligt. Man kan i alla händelser tänka sig, att
Andrée kommer att segla fram öfver en yta af enbart is och vatten.
Sker detta under så gynnsamma väderleksförhållanden, att man med
bestämdhet kan veta, att intet land finnes t. ex. norr om 85:te
breddgraden och att polarlanden äro inskränkta ungefär till dem, som vi
nu känna — då är ju på sätt och vis äfven ett stort resultat vunnet,
om det ock är negativt. Ty då behöfde man ej längre företaga
dyrbara, tidsödande och ovissa expeditioner mot detta förut okända;
Ymer 1895, sid. 56 och 1896, sid. 204.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>