- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 16 (1896) /
283

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vare sig på bort- eller hemresan, vore högligen önskvärdt. Under
några timmars vistelse därstädes 1870 trodde jag mig på ett ställe af
den låga nordostsidan hafva observerat glacierrefflor, gående från
öster mot vester. Denna iakttagelse synes tyda därpå, att Beeren
Eiland och Spetsbergen under istiden möjligen legat betydligt högre
ån nu. Det vore sålunda af vikt att nu kontrollera densamma.

1882 gjorde jag med segelfartyg tvenne försök att nå ön, men lyc-

• *

kades icke, den ena gången på grund af stiltje. Afven vore en
förnyad undersökning af därvarande kollager med deras egendomliga
växtförsteningar särdeles önsklig, och af vikt vore att konstatera,
huruvida denna ö visar några märken efter en under senare tid
försiggången landhöjning, ett för frågan om Skandinaviens
nivåförändringar särdeles betydelsefullt spörsmål.

Särskildt genom de år 1882 på Spetsbergen utfördabotaniska forsb
ningarna har framgått det för öfrigt äfven för Grönland konstaterade
förhållandet, att fjordarnes inre äro de i botaniskt hänseende rikaste
trakterna. Isfjordens inre och bottnen af Wijde Bay äro i detta
hänseende särskildt anmärkningsvärda, men troligen skulle en ännu rikare
växtlighet stå att finna i de långa dalgångar, som fortsätta från fjordarne
inåt landet, såsom t. ex. rendalarne i Sassen Bay, Kol Bay och
Van Mijens Bay. I den förras mynning fann jag 1882, under en helt
kort exkursion, två för Spetsbergen förut okända växter, hvårföre
det väl är möjligt, att ännu flere finnas längre in, såväl här som
på andra ställen. Någon botanisk undersökning af dylika dalgångar
har ännu icke blifvit utförd.

Ännu viktigare vore dock undersökningar af den spetsbergska
jlorans biologi. På den tid, då föregående svenska expeditioner, i
hvilka botanister deltogo, besökte Spetsbergen, hade växtbiologien
icke på långt när nått den betydelse som i våra dagar, hvarföre
några direkta undersökningar i afsedda riktning — om man undantar
Kjellmans märkliga forskningar öfver hafsalgerna — därstädes
knappast kunna sägas vara utförda. Dylika undersökningar äro dock så
mycket mera maktpåliggande, som just den arktiska floran visat i
hög grad intressanta biologiska förhållanden. De biologiska
undersökningar, som hittills blifvit gjorda påxGrönland och i andra
arktiska land, mana lifligt till fortsatta forskningar vid ännu högre
breddgrader, och intet land torde härtill erbjuda så gynnsamma
till-fällen som Spetsbergen.

Liksom under föregående svenska expeditioner skulle äfven under
denna zoologiska undersökningar, djupdraggningar och hydrografiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1896/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free