Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haft äran framlägga för Svenska Sällskapet för Antropologi och
Geografi, och hvilken såsom jag hoppas skall vinna Sällskapets bifall,
icke först nu är uppkommen, utan har jag hyst densamma i många
år och haft den utarbetad ända sedan 1892. Åtskilliga omständigheter
af olika slag hafva dock allt hittills förhindrat dess utförande. När
Axdrées ballongexpedition bragtes på tal, låg naturligtvis den tanken
nära till hands, att man skulle kunna använda samma fartyg för båda
expeditionerna. Men detta kunde af hufvudsakligen tvenne anledningar
icke realiseras. Dels måste ju det fartyg, som förde ballongexpeditionen
till Spetsbergen, stanna vid uppstigningsplatsen tills ballongen gifvit sig
af eller densamma åter måste nedtagas. Dels behöfde Andrées fartyg,
hvilket endast skulle gå till Spetsbergens lätt tillgängliga vestkust, icke
vara ett särskildt ishafsfartyg och var följaktligen icke lämpligt att
använda i farvattnen öster om Spetsbergen. Tanken, att de båda
expeditionerna möjligen skulle kunna förenas, måste därföre efter
in-hemtade upplysningar åter uppgifvas. —
Den som haft förmånen att deltaga i någon af A. E.
Nordenskiölds expeditioner, den som vet huru fruktbringande de varit för
vetenskapen, huru sporrande de verkat på naturforskningens olika
områden äfven hemma hos oss — han önskar icke något högre än
att den svenska polarforskningen åter skall upptagas enligt samma
måttstock som förut. Och många af oss begära ej heller något bättre
än att få offra sina krafter åt dessa undersökningar, på det att Sverige
allt framgent må häfda sin ställning på den vetenskapliga
polarforskningens fält.
Under 60- och 70-talen samt böljan af 80-talet stodo de svenska
polarfärderna i sitt fulla flor. Sedan dess hafva — frånsedt
ballongexpeditionen — endast mindre och enstaka expeditioner egt rum.
Hvad Spetsbergen angår, hafva vi där utfört de svåraste förarbetena, vi
hafva lagt grunden, på hvilken man nu jämförelsevis lätt kan bygga
vidare. Icke böra vi då lemna åt andra nationer att skörda frukterna
af våra grundläggande och mödosamma arbeten. Icke böra vi lemna
åt dem att utforska Kung Karls land, på hvilket, sedan det för mer än
30 år sedan skådades af Nordenskiöld och Dunér från toppen af Hvita
berget, någon naturforskare ännu aldrig satt sin fot. Här synes man
med fullt skäl kunna upprepa det yttrande, som angående en annan
fråga fälldes vid Sällskapets förra möte: »Vetenskapen är
visserligen internationell, men det finnes vetenskapliga spörsmål, som äro
i viss mån nationella, och det finnes ’minnen som förplikta’. Här
föreligga just ett sådant spörsmål och ett sådant minne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
