Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man kfinde om kustlandet. Därefter redogjordes för spåren efter dess nu
försvunna eskimåbefolkning, för klimatet och öfriga fysiska förhållanden.
Till sist omnämndes »Heklas» besök på hösten 1892 vid Angmagsalik
(Kung Oscars hamn), hvarest nu en dansk koloni, den första på
Grönlands ostkust, är anlagd.
Bibliotekarien E. W. Dahlgren höll därefter ett föredrag,
behandlande utvecklingen af den geografiska kunskapen om Stilla oceanen. Den
första kännedomen om denna del af jorden erhölls som bekant genom
Magellan. Denne och hans närmaste efterföljare tillryggalade vägen öfver
oceanen i diagonal riktning, men sedan spaniorerna grundat kolonier i
Mexiko och på Filippinerna upprätthölls förbindelsen dem emellan genom
det s. k. Kinaskeppets årliga resor från Acapulco till Manila. Återfärden
från vester till öster, som länge ansågs omöjlig till följd af vind- och
strömförhållandena, företogs, sedan piloten Ubdaheta år 1565 anvisat vägen,
på en nordligare breddgrad. Icke blott de spanska utan äfven andra
nationers sjöfarande, hvilka under 16:e, 17:e och början af 18:e seklet
besökte Stilla hafvet, följde med få undantag den sålunda utstakade
stråkvägen. Till följd häraf voro oceanens södra och norra delar så godt som
okända och lemnade rum för de lärda geografernas mer eller mindre
fantastiska hypoteser, hvarom den tidens kartor bära vittne.
1 fredligt syfte besöktes Stilla oceanen före är 1700 knappast af några
andra fartyg än de spanska. Spaniens kolonialpolitik gick nämligen
företrädesvis ut på att utestänga alla andra nationer från de nyförvärfvade
besittningarne på andra sidan hafven. En förändring härutinnan,
fram-tvungen af omständigheternas makt, men aldrig lagligen medgifven,
inträdde under spanska successionskriget. Spaniens sjömakt var då så godt
som tillintetgjord, och för förbindelsen med kolonierna, från hvilka
monarkien nemtade sina väsentligaste inkomster, var man hänvisad till franska
handelsfartyg. I stort antal besökte dessa under tiden frän 1700 till
1720 Chiles och Perus kuster, hvarifrån de hemförde rika skatter af ädla
metaller.
Ett af dessa fartyg, Le Saint Antoine, som först af alla år 1708
utsträckte färden från Amerikas kust till Kina, är för oss af intresse därför
att den hittills outgifna berättelsen om dess resa råkat att hamna i Sverige
(K. Bibi.). Inför sällskapet hade förut redogjorts för hufvuddragen af
denna färd; nu meddelade talaren de väsentliga resultaten af de ytterligare
forskningar angående densamma och de öfriga franska sydhafsfärderna, som
han förliden sommar varit i tillfälle att anställa i franska arkiv.
1 rent geografiskt hänseende erbjuda dessa färder ej synnerligen stort
intresse, enär de ej afvika från de redan förut utstakade banorna — ett
undantag utgör dock den nämnda St. Antoine, hvilken hann längre mot
norr i Stilla oceanen än någon sjöfarare före Cook. En långt större
betydelse ega de för tidens politiska och kommersiella historia. Studiet af
dessa resor gifver också en inblick i den dåtida nautiken, som
väsentligen stod kvar på den ståndpunkt, som nåtts under de stora
upptäckternas tidehvarf och ännu saknade senare tiders instrumentala hjälpmedel.
Slutligen förtjenar omnämnas, att de franska sydhafsfärderna beredde till*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
