Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Centraljämtska issjön.
Af Ounnar Andersson.
(Härtill taf. 2.)
Under en vistelse i Jämtland sommaren 1896 for jag i slutet af
juli från Sundet vid Kallsjöns nordvestra hörn mot densammas södra
ände. Ösregnet och den begränsade horisont, som de molntäckta
höjderna lämnade, kommo därvid ett drag i landskapets karakter att
framstå med utomordentlig tydlighet. Utmed långa sträckor löpa
skarpt markerade horisontala linier fram öfver sluttningarne på en
bestämd nivå öfver den nuvarande vattenytan. Det synes som om
ett hak vore skuret utefter höjdernas sidor; detta hak framträder
mindre skarpt eller alls icke, då berggrunden stupar brant i sjön,
men då den småningom höjer sig, finnes detsamma så godt som
alltid och är så mycket lättare att med ögat följa, som byarne
flerstädes äro belägna just i själfva hakets plan. För den, som är
något bevandrad i den moderna fysiska geografien, är det strax
uppenbart, att dessa horisontala linier, eller rättare terrasser, äro gamla
strandmärken, som ange ett forntida högre stånd af Kallsjöns
vattenyta. Ett par timmars betraktande af dessa strandlinier väckte hos
mig till sist en oemotståndlig lust att företaga en mätning af deras
höjd, hvilken, enligt hvad jag trodde mig veta, ej var närmare känd.
En undersökning företogs därför af den kring byn Backen, söder om
Kalls kyrka belägna linien och därefter af samma linie på motsatta
sidan af sjön. Detta blef uppslaget till nedanstående studie, hvilken
behandlar ett af de intressantaste fysiskt-geografiska problem, som
öfre Sverige har att erbjuda. Jag har så pass utförligt omtalat,
under hvilka omständigheter undersökningen kom att planläggas, för
att därmed också klargöra, hvarför densamma i ett och annat afseende
ej blef så uttömmande, som man kunnat önska. Hela min utrustning
var nämligen gjord för torfmossestudier. En andra klassens barometer
och en Elfvings handnivå var allt, som stod mig till buds af mät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
