Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anstår en åtminstone ett par meter mäktig issjölera. Den har starkt fram’
trädande hvarfvighet, beroende på inlagrade tunna skikt af rätt grof sand
Lerans öfverkant vid bruket ligger 6,4 m. ö. Landösjön eller 837,4 m. ö. h
Alla de af mig gjorda bestämningarna af Centraljämtska issjöns olika^
gränslinier äro för öfversiktlighetens skull sammanställda i omstående tabell1
Af denna torde klart framgå att de olika talserierna äro väl skilda. Me
fetare typer äro de siffror tryckta, som ange nivellerade punkter. Betyde!
sen af parenteser etc. framgår vid jämförelse med beskrifningarna af
respektive lokaler.
Till sist kan jag ej underlåta att med några ord redogöra fär det&y
enligt min erfarenhet lämpligaste sättet att fortsåtta de af Högbom och^C* V
mig påbörjade undersökningarna, ej blott inom Centraljämtska issjöns
råde, utan inom alla de trakter från Dalarne till Sveriges nordspets,
inom hvilka issjöar en gång funnits. Kunskapen om dessa är äfvenjtf
i praktiskt afseende af den största vikt, då inom stora områden just ^
issjösedimenten utgöra den egentligen odlingsbara jorden. Det öfvergår
tvifvelsutan en ensam forskares krafter att företaga ett uttömmande studium
af dessa frågor inom en något så när begränsad tid. Kunde däremot en
expedition bestående af två erfarna kvartärgeologer och två vid fältarbeten
vana kartografer komma till stånd, skulle sannolikt en säker orienterande
bild af nämnda sjöars forna utbredning under två eller tre somrars arbeten
kunna vinnas. Om en väl förberedd och utrustad sådan expedition först
gemensamt undersökte ett område, t. ex. det mellan Oviksfjällen och Ånn- w
sjön belägna, hvarest man känner att issjömärkena äro väl utbildade, \
kunde den sedan dela sig i tvenne afdelningar, af hvilka en företog ar*
betena i fjälldalarne under det att den andra uppsökte och undersökte
höjderna längre österut närmare isdelaren. De bägge afdelningarna borde
naturligtvis då och då jämföra de vunna resultaten. På detta sätt kunde
lätt nog en från såväl teoretisk som praktisk synpunkt högeligen önskvärd
kunskap vinnas om de forna isdämda sjöarne i det centrala Skandinavien.
K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
