Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Victoria för gemensam räkning utrustad antarktisk expedition skulle
kunna påräkna ett understöd af 5,000 pund af The Royal Geographical
Society of Auslralasia. Denna skrifvelse öfverlemnades till
Vetenskapsakademien, som i sin tur remitterade densamma till friherrarne Dickson
och Nordenskiöld. Vid den senares med anledning häraf företagna besök
i Göteborg, förklarade sig frih. Dickson med sin vanliga storslagna
frikostighet inot vetenskapliga företag, att han tör sin del skulle lem na 5,000 pund
till den föreslagna sydpolarexpeditionen, under villkor att en lika stor summa
anskalfades i Australien samt att utrustningen anförtroddes åt frih.
Nordenskiöld och honom.1 Förslaget strandade dock, emedan anförda summa icke
i Australien kunde åvägabringas. Mueller plägade klaga däröfver, att fastän
lians resor och upptäckter gifvit uppslag, som skaffat mången man i
Australien stor förmögenhet, var det ingen af dem, som på något sätt visade
sin erkänsla, när det var fråga om understöd af vetenskapliga företag.
Mcellers arbetsförmåga var hart när otrolig, och lika beundransvärd
var den ihärdighet, hvarmed han riktade de botaniska trädgårdarne och
museerna i olika länder, icke minst de svenska, med såväl lefvande som
torkade växter och äfven växtfossil. Hans vetenskapliga arbeten räknas i
hundratal, men han fann det oaktadt tid att sköta en alldeles ovanligt
omfattande korrespondens. Han använde så mycket som möjligt af sina egna
inkomster till vetenskapliga ändamål, men hade själf mycket enkla vanor;
i en australisk tidning ha vi sett uppgifvas, att han plägade skämta
däröfver, att han aldrig egt vare sig klocka eller spegel.
Han var vid sin död bl. a. ledamot af svenska Vetenskapsakademien.
A. G. N.
Minnestaflan på Amsterdamön.
Den i hr N. Strindbergs uppsats
of-van sid. 14 meddelade inskriptionen
pä minnestaflan på Amsterdamön,
hvilken dechiffrerats efter en något
otydlig fotografi, är ej fullt korrekt.
Till följd häraf har hr Strindberg,
sedan hans uppsats redan var tryckt,
meddelat en ny kopia af
inskriptionen, efter en af d:r C. Ekelund på
stället tagen afskrift.
t
In memoriam
Spitzbergen of nieu-land
ontdekt
tot 79° 30’ N. bredte
door de hollanders
Hier overwinterden 1633—34
JAKOB SEEGERSZ
en zes anderen
Hier overwinterden
en stierven 1634—35
ANDR1ES JANSZ
van Middel burg
en zes anderen.
1 Jfr A. E. Nordenskiöld, Utkast till en svensk antarktisk expedition. Ymer,
1889, s. 122—128.
Ym»r, 1897.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>