Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ej finnes någon »cure» i Sonora, så kommer den nu femtioårige
Juanito att förblifva en drinkare sitt återstående lif. Han är en
fullblodig yaqui-indian med ofantligt svart, vågigt hår, vackert ansikte
och välväxt kropp. Likt alla indianer i Sonora står han under
statsmyndigheternas kontroll, men han är tillika underkastad
yaquistam-mens stadganden och styres mer eller mindre direkt af deras höfding.
Han har varit gift och hade barn, men på grund af hans
dryckenskapslast, tog yaquihöfdingen hans hustru från honom och behöll
henne för egen räkning, ett vanligt förfaringssätt bland indianerna.
Alla tjenarne i detta hus uträtta tillsammans icke ett dagsverke, och
den gamla dona Marequita måste själf dagligen rensa bönorna och
uträtta andra hushållsbestyr, som svårligen lämpa sig för hennes höga
ålder. Det är på samma vis i hvarje hus i de spanska länderna, en
tjenare för hvar sak, som skall uträttas, och likväl blir ganska litet
färdigt.
Att hålla eget hus i Sonora är allt annat än angenämt. Intet
hus är försedt med något enda af den nya tidens bekvämligheter.
Det finnes intet visthus eller skafferi för lifsmedel och varor; för
hvarje måltid måste husmodern lämna ut socker, kaffe, bröd, med
ett ord, allt som behöfves för det målet. Så går det åtminstone till
i några af de rikare familjerna. 1 de mindre välmående, och det
vill säga 95 procent, ske inköpen genom tjenarne före hvarje måltid,
ty det finnes sällan några förråd kvar i huset.
Om vi fråga efter huru affärerna bedrifvas, så finna vi genom
en blick i matkorgarne, att deras innehåll är anmärkningsvärdt, på
grund af den obetydliga mängden, som blifvit inköpt. Där ligger t. ex.
en sked full af ister, en hand full af gröna bönor, en skifva kött, ett ägg,
två bananer, sex sockerbitar, en kopp till hälften fylld med kaffebönor,
två stycken rödpepparhylsor o. s. v. För att förstå hvarföre så små
mängder köpas, är det nödvändigt att inse hur folket i allmänhet
lefver. Det köpes så mycket, att det räcker för hvart mål, men ej
mera. Om mera köptes skulle det dunsta bort på något vis, kattor,
hundar och grisar skulle man skylla på, men det skulle bli detsamma
ändå, ingenting skulle bli kvar. Folket är så vandt vid detta sätt
att handla, att ingen rabatt lämnas, äfven om man tar aldrig så mycket.
En dag kom en pojke vandrande med en stor bricka
kristallise-radt socker, beredt af kaktus, och hvilket kan vara mycket välsmakande.
Priset är tre cents stycket, aldrig mindre. »Antag nu, att jag köpte
hela fatet af dig, hur mycket billigare ville du sälja det?» frågade
jag. — Tre cents stycket, herre.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
