Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indianerna i Sonora delas i fem eller flera särskilda stamnflär,
somliga civiliserade och åkerbruksidkande. Apacherna, som fordom
bebodde Sierra Madre, äro lyckligtvis för det öfriga landet utrotade
i Sonora. En liten rest af tolf familjer säges ännu ströfva kring,
men det är endast en fråga för ett par år att äfven de långas och
skjutas. Den andra krigiska stammen är seres-indianerna, som hafva
sitt fäste i vestra Sonora, särskildt på öarna i Cortez-viken. Fast
ovänliga mot besökande och nybyggare, som skulle vilja slå sig ned
där, äro de dock icke på »krigsstråt* och hålla sig i stillhet, så länge
man lämnar dem i fred.
En annan stam är opatas, en vacker och flitig indianflock, som
bebor det mellersta Sonora. De äro fridsamma och hafva mer än
någon annan ras blandat sig med den spanska. Några af de
för-nämsta mexikanska släkterna, som nu lefva i Kalifornien, äro till tre
fjärdedelar eller hälften opatas.
Yaqui-indianerna bebo och innehafva ett stort område af landet
kring Yaquifloden, hvilken upprinner på Sierra Madre i nordöstra
Sonora och uttömmer sig nära statens södra gräns i golfen. Det
land, som nu intages af yaquis, har egts af dem allt sedan
spanjorernas ankomst, och indianerna hafva illa fördragit intrång af
mexikanerna, hvarföre intet nybygge tills för få år sedan hade anlagts
på deras område. Mexikanska regeringen har emellertid alltid haft
lust att komma i besittning • af deras land. Vid åtskilliga tillfällen
har den därföre gjort indianerna förslag. Ett sådant var att hvarje
manlig indian skulle behålla tjugu acres (åtta har.) land. Men yaquis
föredraga att ega landet i gemensamhet och vilja ej veta af nybyggare af
annan ras. Frågan om att beröfva indianerna deras land skulle
sannolikt förblifvit hvilande, om kriget ej utbrutit. Det börjades genom
general Carbo 1884, då befälhafvare öfver de mexikanska trupperna
i Sonora. Han hade tröttnat på att lämna regeringen noggranna
redogörelser för sina utgifter, såsom öfligt under fredstider. I
händelse af krig kunde han åter rekvirera förråd och pengar mera fritt,
och en god del kunde då, utan att upptäckas, finna vägen till hans
egen kassa. Det fanns ingen annan att föra krig med. Vid den
tiden styrdes yaquis af en af sina höfdingar, Cajemi, en hederlig och
skicklig man. General Carbo uppdiktade en anklagelse mot honom
och tillsatte utan minsta rättsgrund en annan höfding, en brottsling
och mördare, med mycket dåligt anseende, och lofvade honom sin
hjälp i hvad han ville företaga. Denne samlade en hop missnöjde
indianer och öfverraskade plötsligen Cajkmis hustru och barn, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
