Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Hjalmar Stolpe. Studier i amerikansk ornamentik. Ett bidrag till
ornamentens biologi. Stockholm 1896. Stor folio, IV + 42 sid.; talrika
tetxfigurer samt 20 plancher.
Med glädje helsas inom etnografiska kretsar, såväl inhemska som ut*
lândska, hvarje arbete af d:r Stolpi. För Ymers läsare är det öfverflödigt
att påvisa de förtjenster, som förklara ett sådant mottagande, ty d:r Stolpes
namn är ej sällsynt under mer eller mindre omfattande artiklar i tidskriften.
De egenskaper, som tillvunnit honom en framskjuten ställning inom
den etnografiska vetenskapen, göra sig till sin fulla styrka gällande i nu
föreliggande arbete, som hvad omfång och illustrationer angår öfverträffar
hans föregående publikationer. Särskildt atlasafdelningen torde såsom prof
på vetenskapligt noggranna afbildningar vara mönstergill. Arbetet delas
nämligen i en textafdelning, rikt illustrerad, och en atlas, hvar för sig ett
själfständigt helt, i det texten omfattar blott nordamerikanska folk och
at-lasen sydamerikanska. Man skulle kunna tro, att Sydamerika pä detta vis
blifvit styfmoderligt behandlad t, men så är ej fallet, snarare tvärtom. Har
man väl genomläst den föregående texlafdelningen och därigenom fullt
inträngt i förf:s åskådningssätt, äro de korta antydningarna å
planschbeskrif-ningama i de allra flesta fall fullt tillfyllestgörande. Man kan då ganska
lätt å de typologiskt ordnade serierna följa förf:s tankegång. Atlasen
omfattar 20 plancher, innehållande ej mindre än 296 afbildningar, utförda
dels i träsnitt, dels i ljustryck. Dessa 296 figurer fördela sig på 138
föremål, af hvilka det stora flertalet äro fullständigt afbildade.
Texlafdelningen, som är försedd med 137 figurer, afhandlar som sagdt
nordamerikanska stammar, och då ornamentstudiet för förf. innebär något
mer än ett blott formstudium, får han ofta tillfälle att visa sina vidsträckta
kunskaper om vidt skilda naturfolks lif och religiösa åskådningssätt.
Utförligast har han behandlat eskimåstammarna och specielt angmagsalikema,
hvilka torde vara den enda stara, som blifvit på jett fullt vetenskapligt sätt
studerad redan vid sitt första sammanträffande med den europeiska
kulturen. Det är den danska forskaren, kommendör G. Holm, som
härigenom gjort vetenskapen oskattbara tjenster. Af hans meddelanden
framgår, att angmagsalikema äfven i de obetydligaste inskärningar inlägga en
bestämd mening, d. v. s. åsyfta att afbilda något gifvet föremål eller detalj
däraf, och att dessa ornament således äro långt ifrån att vara blott
tanklösa tilltag, såsom en europé vid ett första påseende gerna skulle vara böjd
att tro. Alt d:r Stolpe gärna dröjer vid angmagsalikema är ej att undra
på, då han i de bestämda uppgifterna om ornamentens betydelse finner en
bekräftelse på den åsikt, som han i åratal sökt göra gällande angående
naturfolkens ornamentik.
I motsats till förhållandet hos det nittonde århundradets kultiverade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
