Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stone till matlagning. Men att tvätta sig var under vistelsen
däruppe en olillåtlig lyx.
Den 23 februari verkställdes uppstigandet, som icke erbjöd några
nämnvärda svårigheter. Dock försökte vi på ett par ställen förgäfves
att taga oss upp, men på det tredje gick det. Sluttningarna voro fria
från snår. Skog fanns visserligen, men endast fläckvis och utgjordes
af en bokart, Fagus pumilio, liksom den förut nämnda F.
antarc-tica med årligen affallande’ blad. Vid och i närheten af den vid 1300
meters höjd belägna gränsen för denna bokarts utbredning uppåt,
bildade detta träd mycket täta, föga mer än 1 m. höga snår. Grenarne
voro horisontalt utbredda och tätt inkilade mellan hvarandra. Det
var i allmänhet lätt att hugga sig igenom boksnåren, emedan de van.
ligen ej voro slutna, och större och mindre öppningar funnos i
dem-Mindre trefliga vid uppstigandet voro de stenströmmar, hvilka mötte
vid en höjd af 800—1000 m. Desamma utgjordes af massor af
platta, genom den starka insolationens verkan lössprungna
stenskärf-vor, vanligen något tjockare på midten och tunnande af utåt
kanterna, oftast också af måttlig storlek, stundom dock flere dm. i
genomskärning. Dessa skärfvor hade, tillika med finare sand, af
regnvatten och sannolikt äfven af vinden hopförts i betydlig mängd i
sluttningarnas rännor. Skärfvorna lågo vanligen horisontalt. Steg
man ut på en sådan stenström, så satte den sig i rörelse och man
gled mer eller mindre nedåt. Det bästa sättet att komma öfver var
att följa strömmens kant uppåt, till dess man påträffade i densamma
uppstickande klippor eller mycket stora skärfvor, på hvilka man
kunde gå öfver, alldeles som vid vanliga strömmar. Högre upp, öfver
1000 m., funnos fortfarande massor af skärfvor till och med på
top-parnes jämförelsevis plana delar, men de bildade icke strömmar utan
fält och voro icke åtföljda af sand. Dessa stenmassor funnos icke
öfverallt, saknade icke heller fullständigt vegetation, men den de egde
var oerhördt fattig och förtryckt.
Vid en höjd af 1300 m. uppnådde vi kammen af det nordvestra
utsprång, som jag utsett för bestigningen. På läsidan för den
her-skande vindriktningen, alltså på östra sidan af denna kam,
funnos mindre sandfält, som voro nästan blottade på vegetation, men
vid kanterna af dem förefanns däremot en tämligen frodig men
artfattig växtlighet. Här sågs bland annat kråkriset, Empetrum
-rwn var. rubrum, samt en med vårt lingonris besläktad växt, en
Gaultheria.
Bärarne, som voro uttröttade af den för dem ovana bergvan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
