Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Vestspetsbergen, passerade den 12 i norr och befann sig den
13 redan i nordost därom.
De tvenne cirklarne omkring centret beteckna isobarer eller
linier för lika lufttryck, och vindbanorna antagas med dessa linier
bilda en vinkel af 20° till 40° inåt (såsom förhållandet brukar vara
i våra trakter).
Då nu ballongen, sedan två tredjedelar af släplinorna gått
förlorade och styrinrättningen kommit i olag, sväfvade fritt på en höjd
af omkring 700 meter, så följde den naturligtvis alldeles samma bana
som vinden, d. v. s. snedt in emot centrum, där den efter måhända
blott några timmars färd stannade i de svaga vexlande vindar, som
där råda.1 Huru långt ballongen då hunnit åt norr, kan naturligtvis
ej afgöras, då man ej känner hvirfvelns storlek och centrets afstånd
från Danskön vid afresan. Men om hvirfveln haft ungefär den på
kartan afbildade storleken, så skulle det inträffat redan på 82:dra till
83:dje breddgraden efter omkring 6 timmars resa. I själfva verket
har nog ballongen sänkt sig och stannat, innan vinden alldeles mojnat,
ty öster om centret brukar vara mulet och nederbörd. Och då
ballongen kom i skugga, måste den genast ha blifvit afkyld och sänkt
sig till hafsytan, hvarefter rörelsen blifvit i det närmaste hejdad.
Det vore naturligtvis också möjligt, att hvirfveln varit betydligt
större och dess centrum betydligt aflägsnare än på kartan är angifvet,
och i sådant fall skulle ballongen kommit längre åt norr, innan den
inträngt i stiltjeområdet.
Men dit inkommen, måste ballongen i hvarje fall stanna där,
till dess att hvirfveln rört sig så långt österut, att de nordliga till
vestliga vindar, som råda på hvirfvelns baksida, fattat ballongen och
fört den vidare, hvilket, att döma af föreliggande uppgifter, inträffade
först den 13 juli.
Huru länge ballongen legat för vindstilla beror således därpå,
huru stort det centrala stiltjeområdet varit och huru fort det rört
sig. Men de antaganden, som jag vid väderlekskartans uppritande
gjort, synas väl stämma med de på sommaren i arktiska trakter
rådande förhållandena och synas därför sannolika.
Att färden under de två första dagarne gått ungefär så, som här
skildrats, d. v. s. att ballongen efter några timmars hastig färd
stannat på 82 till 83 graders bredd och där legat nästan orörlig i öfver
1 Att ballongen redan inom synhåll vid afTärden rört sig i en åt vester
båg-formigt krökt bana, framgår ur den af löjtnant Cblsing å sid. 234 ofvan
meddelade skissen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
