Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjön, lopp vattnet och strömmen ut. Konung Olof lät då å alla
skeppen lägga styrena ur lag och hissade seglen i topp. Det var
en blåsande vind, de styrde med årorna, skeppen gingo med fart ut
öfver grundet och kommo alla hela i hafvet. Man har sedan kallat
detta utlopp Konungssund; man kan icke fara med storskepp
därigenom annat än när vattnen äro stridast.»
De fartyg, som gingo mellan Saltsjön och Mälaren, begagnade
länge denna farled i stället för den forna i Stocksund. Då detta
skedde, måste de likväl genom varpning hjälpas upp i och ut ur
Mälaren. Först på 1630-talet byggdes därstädes en mindre sluss
af trä.
Med ytterligare en farled mellan nämnda sjöar sysselsatte sig
Engelbrekt på 1430-talet vid Södertelje. Denna torde, enligt all
sannolikhet, dock ha inskränkt sig till en upprensning af det då
befintliga vattendraget förbi Saltskog mellan sjön Maren och
Igelsta-viken.
Först omkring 550 år sedan Olof den helige hade gräft sig ut
ur Mälaren, hör man åter talas om dess öfversvämning. Detta skedde
i maj 1550, då Gustaf Vasa under ett besök.vid Kungsör skref till
sin fogde i Stockholm, »att det öfverflödiga vatten, som nu kommet
är, märklig stor skada gör både på åker och äng kringom Mälaren»,
hvarföre, »efter samma vatten icke utlopp eller utrinning hafver i
Stockholm», han befallde honom att, efter samråd med en inkallad
Lybeckare, Hans Kock, draga upp dammluckorna i Stockholm.
Man vet att kvarnar redan då funnos därstädes i såväl den
norra som södra strömmen, och det var väl deras dammluckor
konungen åsyftade. Hundra år därefter talas åter om öfversvämning
i Stockholm och om åtgärder till dess minskning. Känd
öfversvämning inträffade därefter först 1780, hvilken var ovanligt stor och
förorsakade en ofantlig uppståndelse ej ensamt i Stockholm, utan
äfven rundt kring Mälarens stränder. Vattnet steg då nämligen ända
till 6,5 4 1 m. öfver den nuvarande slusströskeln, eller omkring 2,5 m.
högre än vattenståndet i december 1897. Några rensningar vidtogos
då i Norrström.
Här är icke rätta platsen för att återgifva det myckna, som
sedan dess har skrifvits om denna sak. Så mycket kan dock
nämnas, att de höga vattenstånd, som inträffade på 1850-talet, då
Mälaren ett år steg till 5,691 m., åter lifligt sysselsatte sinnena.
Ganska omfattande undersökningar verkställdes då till frågans
utredning, hvilken detta oaktadt blef ganska otillfredsställande, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
