Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redaktör af tidskriften prof. A. G. Nathorst; öfriga ledamöter af styrelsen
öfveringeniör S. A. Andrée, bibliotekarien E. W. Dahlgren, prof. frih.
G. Dk Gekr, riksantikvarien H. Hildebrand, prosektor V. Hultkrantz,
lektor E. Jaderin, prof. O. Montelius, prof. G. Retzius, prof. P. G. Rosén,.
bergsingeniör Å. Sjögren och d:r Hj. Stolpe.
Till revisorer att granska 1897 års räkenskaper utsågos löjtnant C.
J. O. Kjellström, kassör F. VVancke och lektor G. A. Zaghrisson.
Prof. A. G. Nathorst höll därpå ett föredrag om förberedelserna till
nästa års polarexpedition.
Då jag för något mer än ett år sedan — yttrade föredraganden —
för sällskapet framlade mitt förslag till en svensk vetenskaplig
polarexpedition till östra Spetsbergen, Kung Karls land samt till farvattnet mellan
Spetsbergen och Franz Josefs land, synes mången hafva fått den föreställ-
ningen, att expeditionen varit afsedd att ega rum redan under sistlidne
sommar. Så var dock ej min afsikt, ehuru jag naturligtvis själf icke skulle haft
det ringaste emot om så kunnat ske, men jag visste mer än väl, att för
att ett så omfattande företag skulle kunna bringas till stånd, fordrades lång
tid. Å ena sidan tid för att hopbringa de för expeditionen nödiga medlen,
å andra sidan tid för anskaffande af fartyg och utförande af andra
förberedelser. Såväl det ena som det andra har nu skridit så långt framåt,
att expeditionen torde blifva färdig att afgå i midten eller senare hälften
af nästkommande maj månad.
Hvad anskaffandet af de nödiga pen n ingeined len angår, så går det
naturligtvis ej så fort att hopbringa en så ansenlig summa som den för
expeditionen beräknade, åtminstone när det ej är fråga om ett företag, som
med så stor kraft som t. ex. Andrées lägger beslag på hela nationens
uppmärksamhet. På förhand lät inan mig också från månget håll förstå, att
det ej skulle lyckas. Själf var jag dock af annan mening, ty jag har
redan mången gång förut på nära håll sett den beundransvärda offervillighet,
som Sveriges mecenater vid så många liknande tillfällen ådagalagt, och
utgången har visat, att min tro på densamma var riktig. När jag kallat
denna offervillighet beundransvärd, så tror jag icke att jag i minsta mån
öfverdrifvit. Må man betänka, att de personer, som äro i tillfälle alt verka
såsom mecenater, nästan dagligen tagas i anspråk för filantropiska och
alla möjliga andra syften, och då är det i sanning storslaget att vårt lilla
land år efter år kan utsända expeditioner till polarregionerna och andra
okända delar af jorden. Om vi därföre å ena sidan med skäl kunna vara
stolta öfver resultaten af de geografiska forskningar, som utgått från Sverige,
kunna vi å den andra icke vara mindre stolta öfver den storslagna
offervilligheten hos de personer, som möjliggjort desamma. 1 intet annat land
torde staten själf tagits så litet i direkt anspråk för bestridande af de olika
expeditionernas utgifter som hos oss, där det öfvervägande har bekostats af
enskilde.
Hans MajestAt Konungen, hvilken redan såsom hertig af Östergötland
lemnade bidrag till den Torellska expeditionen 1861 och sedan dess allt
fortfarande frikostigt understödt så många af de från Sverige utgångna
forskningsfärderna, har äfven behagat skänka det ifrågavarande företaget
ett frikostigt understöd. Ett rikligt bidrag är lemnadt af friherre Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
