Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När inskärningskartans signaler, representerade af fina nålstick,
öfvertransporterats på det nya brädet (lodningskartan), uppdragas
lodkurserna parallelt och på 120 meters distans från hvarandra.
Detta afstånd användes alltid där man kan påräkna minst 20 meters
djup. På grundare ställen läggas kurserna tätare, oftast på halfva
afståndet, och kallas då mellankurser, hvilka dock i allmänhet ej
lodas förr än man af helkurserna ser, hvar de behöfvas.
Rätteligen borde nu strandkonturen uppritas, men detta arbete
uppskjutes vanligen till dess någon för lodningsarbetet ogynnsam dag
inträffar.
Lödningarna indelas i två afdelningar: kurslodning och
grundundersökning.
Kurslodningen utföres på följande sätt. Först bestämmes
utgångspunkten, hvartill användas två instrument: kvintant och
stationpointer. Med kvintanten mätas vinklarne mellan tre signaler, hvilka
således åter komma till användning, samt afsättas å kartan med
tillhjälp af stationpointern*, då den plats angifves, där båten vid
vinklingen befann sig. Visar det sig nu, att båten ej ligger på
kurslinjen, ändras plats, vinklas och afsättes på nytt, ända tills önskadt
läge erhållits. Under alla vinklingar hålles lodet i bottnen, och med
tillhjälp af maskin, i nödfall äfven af åror, lägges båten noga öfver
detsamma.
Till rättelse för styrningen under kurslodningen tages vid
utgångspunkten ett känsligt styrmärke, exempelvis två trädtoppar eller
dylikt, som äro öfverens i kurslinjen. 1 brist på sådant märke,
såsom då lodningskursen går mot fri horisont, är man uteslutande
hänvisad till kompassen.
Sedermera börjar kurslodningen, h var vid numera, liksom ock
fallet var vid lödningarna i Danskgattet, alltid användes ångslup,
hvars maskin är försedd med slagtäljare, så att jämnt afstånd mellan
lodskotten möjliggöres. Då denna, efter det bestämda antalet slag
med maskinen, genom en skarp ringning å hithörande klocka till-
* Stationpointern är en graderad cirkel försedd med tre ben, hvilka utgå från
dess centrum. Af dessa äro två rörliga och kunna medelst skrufvar fästas vid de
olika gradtalen, det tredje fast, och dettas ena sida går noga efter radien genom
graderingens nollpunkt.
A fsä 11 ningen å kartan tillgår sålunda. Vinklarne, som aflästs mellan den
högra och mellersta samt mellersta och vänstra signalen, inställas med de rörliga
benen från nollpunkten å stationpointern, hvarefter det fasta benets nollsida
lägges intill det nålstick å kartan, som representerar mellunsignalen. De andra benens
insidor läggas mot de nålstick i kartan, som motsvara de till höger och vänster om
de nyssnämnda använda signalerna. Centrum anger nu platseu å kartan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
