Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan långt före Perus upptäckt af spaniorerna var landet säte
för en århundraden tillbaka gående kultur, hvilken synes hafva
burit spår af en ännu äldre. * Man kan ännu i dag beundra
lämningarna af de kolossala byggnader, som funnos hos Incasstammen
eller de gamla härskarne i landet, och hvilka byggnaders uppkomst
äfven på den tiden var höljd i dunkel. Från historien veta vi, att
Vasco Nunez de Balboa 1513 för första gången såg Stilla oceanen
från Andernas höjder, fastän 1526 gäller såsom Perus upptäcktsår.
Med tre små skepp och 180 man eröfrade Frans Pizarro hela
lncas-landet 1531, som då var slitet af inre uppror. Då Pizarro första
gången landade här, var Huayua Capac, den 12:te Incas, konung,
och Cuzco den dåvarande hufvudstaden. Den nuvarande, 2 mil från
kusten belägna hufvudstaden Lima anlades 1535 af Pizarro. Landet
hyste vid européernas landning utomordentliga rikedomar, men dessa
minskades snart tack vare »upptäckarnes» snikenhet.
Man antager, att de gamle invånarne i Peru hade en rätt hög
kultur, hvilken var helt och hållet ursprunglig och ej införts af
Incasstammen, som småningom lagt under sig hela landet. De gamle
skriftställarne uttala sig dock föga härom, och det lilla de berätta lär
vara hvartannat motsägande och otillförlitligt. En sak framgår dock
otvetydigt häraf, nämligen att de gamla peruanerna ägt stor
konstfärdighet i förfärdigandet af lergods och , ett förhållande
som blifvit tydligt ådagalagdt genom de nyssnämnda graifynden.
Kropparne äro ej, likt de egyptiska mumierna, genomdränkta af
något konserverande ämne, dock mumieartadt invecklade i tygstycken
samt väl bibehållna i följd af klimatets torrhet. De befinna sig i
sittande ställning, antingen en och en eller hela familjer tillsammans,
uti fyrkantiga, murade grafvar. Närmast kroppen är lindadt ett fint,
hvitt bomullstyg, därutanpå en yllebindel och ytterst något slags
konstväfnad efter råd och lägenhet. Stundom är det hela öfverdraget
med groft nätverk.
De af förf. undersökta väfnaderna, hvilka förvaras uti
Riksmuseets etnografiska afdelning, representera c:a 30 olika typer, bland
hvilka märkas enkla väfnader (dock, likasom de gamle egypternas,
endast 2-skaftade), mönsterväfnader, glesa väfnader, tyllväfnader,
matt-väfnader och gobeliner. Man finner sålunda, att här föreligga
väfnader, som vittna om en särdeles högt uppdrifven teknik och tillhöra
snart sagdt alla de i våra dagar framställda konstväfnaderna. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
