- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 18 (1898) /
55

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dessa herdefolks förnämsta födoämnen utgöras af sur mjölk samt
kärnmjölk. Smöret användes uteslutande att gnida in i huden för
att göra denna mjuk och glänsande.

Längre fram påträffade jag haestammen och vid Cunenes biflod
Kakolavar ytterligare gambostammen, ett starkt, kraftigt och
oberoende folk. Alla dessa stammar äro skilda från hvarandra genom
obebodda ödemarker, hvilka, på samma gång de utgöra en
tummelplats för marodörpartier, som stjäla och röfva boskap från
grannstam-marne, äro ett kärt tillhåll för villebråd, och där jag lyckades
tillgodose mitt behof af kött.

Landet utefter Kakolavar är vågformigt kuperadt med höga
trädbevuxna åsar, på hvilka underskogen är bildad hufvudsakligen af
tornbuskar, som göra framträngandet ytterst mödosamt, stundom rent
af omöjligt. Under en elefantjakt i dessa snår blef jag alldeles
söndersargad trots kläder af grof segelduk, hvilka refvos i trasor, och
efter några timmar voro såväl jag som min häst så illa tilltygade af
de förfarliga törnena, att vidare framfart var omöjlig. Till och med
sadeln af nytt läder blef upprifven och bösskolfven skrapad liksom
med en rasp. Mellan skogbestånden utbreda sig vida grässtäpper
med enstaka höga giraff-akacior. På afstånd tager sig landet ofta
hänförande ut, men på nära håll försvinner illusionen. Träden gifva
ingen skugga, marken är het och torr, gräset sträft och öfverallt dessa
törnen, som sticka in i fotterna och rifva sönder huden.

Sedan vi passerat mandinbastammen närmade vi oss
ovakumbi-folkets stora område. Vid Kahama, ett öfvergångsställe vid
Kakolavar, påträffade jag deras första »hambo» eller tillfallighetskraal, där
de under torra årstider hålla sin boskap. Nu följde hambo efter
hambo med tillsammans många tusen kreatur, och allt antydde, att
vi närmade oss det egentliga boskapsdistriktet Humbe, ty nästan
hvart man såg betade stora hjordar af nötkreatur, getter och får.

Fram mot slutet af den torra årstiden är marken alldeles
af-gnagd på allt hvad gräs heter, och sjukdomar inträffa då ofta bland
kreaturen.

De stora landsträckorna i nordost, mellan Kakolavar och Cunene,
äro kända för sin rikedom på gräs, men till allra största delen
obeboeliga i följd af vattenbrist under den torra årstiden. Dessa
områden genomdragas af fördjupningar i marken eller uttorkade
flodbäddar, de s. k. omaramborna, mestadels utmynnande i någon af
floderna. Under torra årstider växer i omaramban ett frodigt gräs,
mot slutet af regniga årstider har däremot all nederbörd samlat sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1898/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free