Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 4 maj förstämdes vi af ett ny tt bälte hög, steril sand.
Under de varma timmarne hvilade vi åter i skuggan af en tama-
risk. Då jag kl. 7 e. m. klädde mig och uppmanade Kasim att komma,
hväste han fram, att han ej orkade.
Jag gick ensam till kl. 1 på natten, då jag dignade vid en
tamarisk. Kasim kom raglande efter en stund, och vi fortsatte
tillsammans. Efter en kort hvila släpade vi oss den 5 maj med döende
krafter vidare. Kasim såg virrig och förskräcklig ut. Men ändt-
ligen ljusnade vårt hopp; vid horisonten sågo vi en mörk linje; det
var skogen vid Khotan-darja! Vi trädde in i dess skuggiga salar
och anade nu, att floden var nära, men förmådde icke gå under
dagens hetta, utan stupade under en lummig poppel. — Kl. 7 på kvällen
tog jag spadskaftet som staf, korsade skogen, långa stycken
krypande på händer och fötter. Kasim låg kvar på rygg, orörlig, med
vidöppna ögon och gapande mun och utan att svara, då jag bad
honom komma med.
Så tog skogen med ens slut, och en af månen svagt upplyst
slätt utbredde sig framför mig. Jag förstod genast, att det var
Khotan-darjas flodbädd, men den låg torr och väntade på sommarfloden från
bergen. Jag trodde emellertid ej, att jag var dömd alt omkomma
i själfva flodbädden, korsade den därför och nådde med möda högra
stranden, hvars dunkla skogar och vassnår skymtade fram i mörkret.
Jag hade behöft 5 timmar för att tillryggalägga tre kilometer. Just
då susade en and upp, det plaskade till, och jag befann mig vid
randen af en liten göl med friskt, klart vatten, som stod kvar i den
djupare rännan, där strömdraget sist gått fram. — Jag skall ej söka
alt beskrifva mina känslor eller hvad som sedan skedde. Vare det
nog sagdt, att sedan jag druckit, fyllde jag stöflarne till randen,
trädde stropparne i ändarne på min staf och återvände till Kasim,
som sålunda i sista ögonblicket blef räddad. Men han förmådde ej
gå, och ensam vandrade jag därför i flodbädden 3 dagar och 2 nätter
söder ut, lifnärande mig med gräs och grodyngel, tills jag deu 8 maj
fann herdar och var utom all fara. Uppmuntrad af våra eldar
släpade sig Islam Baj fram till floden med den siste kamelen, som bar
mina anteckningar, en del instrument och vårt kinesiska silfver.
För att reparera de lidna förlusterna återvände jag öfver Aksu
och Utsch-Turfan till Kaschgar, och medan jag väutade på den nya
utrustningen, företog jag sommaren och hösten 1895 en ny färd till
Pamir och Hindu-kusch och hade äfven en angenäm samvaro med
den rysk-engelska gränskommissionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
