Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väster, fullständigt täckt af jöklar. Då vi denna dag icke som
hittills hade is, så var temperaturen ytterst angenäm och hafvet
spe-gelblankt. På eftermiddagen kommo på olika sidor storkobbar i
sikte.» — Efter jakten på dessa inträdde ogynnsam väderlek, som
tvang till overksamhet. »Den 27 juli foro vi vidare, och var vädret
mycket kallt. Vi upphunno tre fångstfartyg, bland hvilka »Ingeborg»,
hvars besättning meddelade, att man skjutit en brefdufva från åndree,
och att man af depeschen, som den förde, funnit, att han vid
af-sändandet hade god fart.»
»På e. m. kommo vi åter in i isen på en punkt, där vi några
dagar förut kunde med full ånga passera norrut. Vi måste
skyndsamt göra helt om för att undfly faran att instängas. Under färden
plågade mig häftig hufvudvärk, hvarför jag lade mig utan att ana,
att jag denna dag skulle få upplefva den största jaktglädjen i mitt
lif. På e. m. kom nämligen Johansen med andan i halsen och
ropade: »En isbjörni» Ögonblickligen stoppades ångaren, och genast
stego vi ned i vår båt. Tre man sutto vid årorna. Lerner ropade:
»Nu raskt däran 1» och så susade vi hän. Det var en jättestor best,
som tydligen var i sitt bästa lynne, ty han gjorde den ena
kullerbyttan efter den andra och slog med sina tassar lustigt kring i luften,
medan han låg på marken. Då vi kommit honom ungefär 60 meter
nära, märkte han oss, reste sig upp och såg mig rakt i ansiktet, där
jag stod i fören af båten med geväret skottfärdigt. I det ögonblicket
torde han hafva öfverlagt om hvad som skulle göras. Jag lät det
smälla. Träffad midt i hjärtat, tog han två steg tillbaka och föll i
hafvet. Sex man måste draga med all kraft för att få honom upp
på isen. Knappt en timme sedan jag blifvit honom varse, voro hans
hvita rock och båda skinkor redan ombord.»
»Under natten gick vinden öfver på västnordväst och bief mot
morgonen så häftig, att isstycket, vid hvilket vi lågo för ankar, gick
i stycken. Vi ångade därför bort, foro till Walden-ön, vid hvars
strand Wellmann’s expeditions fartyg på sin tid strandade. Här lade
vi bi på ett skyddadt ställe. Den fula väderleken, som åter förföljde
oss sedan fyra dagar, gjorde oss alla misslynta. Eftermiddagen
till-bragte vi med en spatsergång på ön. Den 29 juli steg barometern,
vi lyfte ankar, foro mot nordost och träffade åter på is. Men
vädret var sådant, att vi blefvo liggande fast i isen mellan Sjuöarne
och Kap Platen. För att fördrifva tiden lade vi ut på isen ett stycke
björnkött och sköto vackra exemplar af åtskilliga måsarter till
uppstoppning. På natten den 30 juli uppstod en styf vind, himlen öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
