Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af 100 meter öfver vattenytan, men minst 7 gånger s& stort djup
under densamma. Isbergens rörelser betingas af de på djupet
gående konstanta hafsströmmarne. Polarisen däremot följer ytvattnels
rörelser, som till väsentlig del bestämmas af vindar, tidvatten och
dylika mera tillfälliga omständigheter. Därför är rörelsen hos de
båda slagen af is sällan likartad. De pressa och bryta oupphörligt
mot hvarandra med omätlig kraft, och ve det fartyg, som råkar ut
för dessa titaners famntag 1 Trycket som den rena polarisen, utan
isberg, utöfvar, och som t. ex. Nansens »Fram» så käckt motstod,
är ett lekverk mot hvad den blandade isen vid Grönlands kuster kan
åstadkomma. Sedda på afstånd äro emellertid isbergen af stort
intresse på grund af deras praktfulla färger och ofta äfventyrliga
former. Storisen föres under hela för- och högsommaren allt längre
norrut längs västkusten, och landet är här under denna tid fullständigt
blockeradt. Småningom minskas och upphör dock tillförseln, och
ismassorna sprida sig i Davis-sundet, där de efter hand bortsmälta. Men
härtill åtgår en stor del af sommarens värme. Detta är förnämsta
orsaken till, att Grönland, hvars sydspets ligger ungefar på samma
breddgrad som Stockholm, har ett helt och hållet arktiskt klimat.
Då sjöfaranden stöter på storisen vid Grönlands västkust, söker
han alltid dess gräns norrut. Vi foro nu också i denna riktning och
funno redan på höjden af Frederikshaab isen så gles, att den kunde
genomfaras. Mellan densamma och landet var nu en ränna öppet
vatten, genom hvilken vi åter styrde mot söder och kommo den
17 juni in till Ivigtut.
Denna plats är belägen vid Årsukfjorden och är det enda ställe
i Grönland, där bergsbruk drifves. Det mineral, som här tillgodogöres,
heter kryolit. Det är snöhvitt, mjukt och lättsmält samt består af
aluminium, natrium och fluor. Fastän det icke innehåller andra än
dessa alldagliga ämnen, bar det dock en stor teknisk användning
och betingar mycket högt pris. Under den tid af något mer än en
månad, jag före hemresan uppehöll mig vid Ivigtut, afgingo icke färre
än 6 barkskepp därifrån, fullastade med kryolit. Åf dem skulle 6 till
Åmerika, ett till England och ett till Köpenhamn. Då hvarje sådan
last kostar flera hundra tusen kronor, så inses, att vid Ivigtut pågår
en betydlig verksamhet. Affären drifves af ett danskt bolag, men
grufvan är dock statens egendom. Bolaget betalar till staten en viss
afgift för hvarje försåld ton af mineralet. Genomsnittligt har
danska staten årligen härpå en inkomst af en million kronor. Vid
arbetet sysselsättes uteslutande danskt folkt, ty grönländarne kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
