Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att minst 150,000 kalorier 1 (= 3 X 50 X 1,000) från hvarje
kvadratmeter af hafsytan måste hafva tillförts luften under månaderna
september, oktober och november. Vid sistnämnda tidpunkt har hela
varmvatlenslagret i norra Atlanten uppnått en likformig temperatur
af 9,i° C. och tjänstgör i sin helhet, d. v. s. från ytan intill 200—400
meters djup, under årets därpå följande kallaste månader såsom
atmosfärens varmemagasin under vintei det att från hvarje
kvadratmeters yta afgifvas cirka 540,000 kalorier (2,7 X 200 X 1,000).
Värmeförrådet, som golfströmmen medför, är dock så stort, att
vattnets temperatur ej härigenom sänkes mer än 2,7 grader eller från
9,i° till 6,4° C. Redan i mars börjar vinterns värmeförlust att
ersättas genom ökadt tillflöde söderifrån, och i maj finner man ett
varmare ytskikt under bildning i Nordhafvet och Nordsjön.
Golfströmmen har nämligen en årlig ansvällningsperiod under våren
och sommaren och en period af mindre starkt flöde under vintern.
Dessa växlingar märkas dels därpå, att golfströmsarean i
Nordhafvet utbreder sig betydligt mera i ytan under sommaren än under
vintern, och dels därpå, att golfströmslagrets mäktighet tillväxer
under våren och sommaren samt aftager under den kallare årstiden.
Under de svenska Skageracksundersökningarne 1890 erforo vi för
första gången detta pulsslag af Atlantens varmvattensådra på
följande sätt. Inom Skagerack, där golfströmmen icke är ytström
såsom i Nordhafvet och norra Nordsjön, utan täckes af andra,
lättare vattenlager, befanns ytlagret vara endast 15 m. tjockt under
sommaren, men mer än 30 m. under vintern, hvilket antyder, att de
undre lagren hafva sin ansvällningsperiod under den förstnämnda
årstiden. Ansvällningen af dessa undre vattenlager, hvartill äfven
golfströmsvattnet hör, når vid utkanterna af Skagerack upp öfver
kustbanken och fjordarnes trösklar samt förnyar det stagnerande
bottenvattnet i dessa fjordars inre, djupa bassänger.
Golfströms-vattnets nivåförändringar, hvilka redan inom Skagerack äro ganska
tydliga och utöfva ett utomordentligt stort inflytande på
fiskeri-förhållandena, antaga i Nordhafvet och på bankarne utanför Norges
atlanterkust väldiga dimensioner. Sålunda har d:r Hjort funnit, att
ifrågavarande höjdskillnad därstädes kan uppgå till cirka 200 meter.
Omstående figurer 3 och 4 framställa schematiskt golfströmsvattnets
1 1 kalori eller värme-enhet är den värmemängd, som åtgår för att höja
temperaturen hos 1 kg. vatten 1 grad. Detta värme är tillräckligt för att höja
temperaturen hos 8,000 kubikmeter luft 1 grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
