Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg och rättelser.
I följd af en inadvertens vid den skriftliga sammanfattningen af mftt
den 18 sistlidne mars inför Sällskapet hållna och i förra häftet af denna
tidskrift införda uppsats »Om Atlantiska oceanens inflytande på vårt vin*
terklimat — — —» hafva några satser blifvit mindre lämpligt
formulerade, hvarförutom en mening bortfallit. Å sid. 171 bör därför texten
från och med r. 14 uppifrån erhålla följande ändrade lydelse:
Denna uppfattning står skenbart i strid med den bland meteorologern a
nu för tiden mest gängse, hvilken förlägger orsaken och kraftkällan till
cyklonernas rörelse till de öfre luftlagren. Man har nämligen iakttagit,
att, då cykloner och anticykloner passera öfver Alperna, temperaturen inom
de senare uppnår jämförelsevis höga värden äfven vid de högst belägna
observationsplatserna, medan kallare luft härskar i dalarna under cyklonerna.
Då sålunda luftkärnan i dessa alpina cykloner är kallare än i
anticyklo-nerna, vill det synas som om cyklonen icke skulle framkallas af termiska
orsaker. Man måste emellertid göra skillnad på de stående cyklonerna,
hvarvid lågtrycksområdet under flera månader med korta afbrott
kvarstan-nar öfver samma trakt af oceanen, och de vandrande cyklonerna, som
öf-verkorsa kontinenten. Dessa senare äro att betrakta såsom från sin rot
och sitt underlag skilda hvirflar, hvilka snart måste utdö, såvida de ej
erhålla förstärkning genom förening med någon annan från hafvet
härstammande hvirfvel. Att det vanliga förhållandet i fråga om fuktighetens och
temperaturens aftagande mot höjden kan ändras inom sådana hvirflar,
hvilka förbruka sitt eget energiinnehåll, kan lättast förklaras o. s. v.
Å sid. 180 omnämnes ytvattnets likformiga temperatur i N. Atlanten
och Nordhafvet under november 1897 från 60:de breddgraden ända till
Spetsbergen. I ett nyligen utkommet arbete af G. F. Wandel och G.
Ostenfeld 1 meddelas ännu en temperaturserie, nämligen mellan
Shetlands-öarne, Færôarne och Island.
16—25 november 1897.
Shettand8öarnc.
+ 7,5°, 7,5°, 6,6°,
Færôarne. Island.
7,6°, 7,5° 6,9°, 7,0°, 7,0°, 7,0°, 8,o°, 8,0°, 7,2°, 7,0° C.
På samma linje var yttemperaturen i januari och februari 1898 mellan
6° och 8,s°, hvilket ådagalägger att Færôarne och Shetlandsöarne hela året om
ligga inom den atlantiska golfströmsarean, och att inflödet af arktiskt
vatten från NV mot Skandinaviska halfön under högvintern äger rum norr
om Færôarne, hvilket öfverensstämmer med kartan, fig. 6. (Se äfven s. 178.).
I noten till sidan 181 står (fig. 5), hvilket bör vara (fig. 6).
Stockholm den 12 juli 1898.
0. Pettersson. 1
1 Iagttagelser over Overfladevandets Temperatur, Saltholdighed og Plankton paa.
islandske og grønlandske Skibsrouter i 1897. Kjøbenhavn 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
