Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
area af kallare arktiskt vatten, som från Grönlandshafvet sträckte
sig åt SV. mot Norges kust.
Denna situation hade, af skäl som i föredraget utvecklades,
in-trädt redan vid slutet af december eller senast i början af januari och
kvarstod, såsom synes af kartan, ännu i mars. Vill man göra sig en
fullständig idé om situationens utveckling under början af året, måste
man taga med i räkningen den långsamhet, hvarmed de
hydrografiska förhållandena ändra sig i jämförelse med de meteorologiska. Den
kil eller tunga af arktiskt vatten, som på kartan synes i mars nedtränga
från Grönlandshafvet mot Norge vid 65° latitud, har säkerligen först
börjat såsom en kilformig utlopare af den östisländska polarströmmen,
hvilken öfversvämmat golfströmsvattnet strax norr om Fseröarne och
sedermera i början af 1898 hunnit afklippa golfströmsarean i
Nord-hafvet i två delar. Denna kil har haft nästan rakt östlig riktning
och har under sitt framträngande drifvit in Nordhafvets sillstim mot
de norska fjordarne i Söndmöre och Nordfjord, hvarest redan i
november och december ett rikt sillfiske (ovanligt eller rättare sagdt
sällsynt för årstiden) ägde rum1. Däremot har under januari och
februari ett stort område af varmt golfströmsvatten kvarstått norr om
kilen och väster om Lofoten. Torsken har under dessa förhållanden
icke som vanligt, när det arktiska vinterflödet från Grönlandshafvet
sätter in från N. och NV., tvingats in i den smala randen af varmt
kustvatten, som omger Norges kust, och in i Västfjorden, utan har
förrättat sin lek på kustbanken eller i mera spridda stim längre ute
i hafvet. Öfver denna stora nordliga golfströmsarea har det
baro-metriska depressionsområdet i januari och februari 1898 utbildat sig,
hvilket förorsakade vår blida vinter. Men därefter har något annat
inträffat, hvilket jag bäst skulle kunna beteckna såsom ett bakslag,
förorsakadt af den arktiska vattenkilens närmande till Skandinaviens
kust. Vi ha alltså först haft känning af luftcirkulationen kring den
varma nordliga golfströmsarean i Nordhafvet (under januari och
februari), och därefter har en efterverkan af det kalla arktiska inflödet
gjort sig gällande. Man kan finna detta på hydrografisk väg af den
ofvan meddelade ytkartan för mars, enär den kalla arean, hvilken i
januari säkerligen förefanns sydligare—norr om Færoarne—, i mars
ryckt upp till 65:te breddgraden på grund af ytvattnets allmänna fram-
1 Skagerack, mot hvilket den arktiska vattenkilen icke var riktad denna gång,
och som i stället var alldeles uppfyldt af varmare vatten från sommaren, af sydlig
härkomst, fick visserligen besök af den sill (drifgarnssillen), som medföljer detta vatten
(det sydliga bankvattnet), men gick miste om vintersillens (vadsillens) insteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
