Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
starkt isbafsfartyg är något som man aldrig glömmer, den leker i minnet
år efter år. När isen är gles, går man mellan flaken eller knuffar undan
de mindre. Men när den tätnar, gäller det att bryta sig fram. Fartygets
järnskodda bog ränner mot det flak, som spärrar vägen, detta skjutes
åt sidan, törnar mot andra och brister, eller kanske klyfves det genast
itu. Ibland hänger det fast vid fartyget en lång stund, innan det
slutligen rämnar. Fartyget skakas men går stolt framåt på detta
sätt, brytande sig igenom det ena isbandet efter det andra; där och
hvar lämnar det något af sin röda patentfärg på flakens sidor. Man
tröttnar aldrig på detta skådespel, man blir liksom hypnotiserad och
har svårt att slita sig från däck. När vi voro inne i isen om natten,
nöjde jag mig stundom med en à två timmars sömn, sedan måste jag
åter upp. 1 soligt väder såsom denna dag gå sälame upp på isen,
och de bländhvita ismåsarne te sig vackrare än någonsin. En
stor-säl fick sätta lifvet till för en 67« millimeters kula på 120 meters
håll, och äfven några ismåsar skötos för samlingarna. Björnspår på
isen voro vanliga, men björnen själf syntes ej. Dock, ju längre vi
gingo fram, desto tätare blef isen. och snart lågo vi vid kanten af
den fasta packisen, » fastisen >, såsom fångstmännen säga, hvilken
trotsar hvarje genomträngningsförsök. Vi voro då vid 77° 30’ n. lat.,
28° o. 1. Från tunnan syntes ingen öppning åt norr, nordost eller
öster, och den starka isblinken —■ det ljusa sken, som synes på
himlen öfver tät is, — vittnade nogsamt om, att vår färd i denna
riktning för denna gång var slut. Detta var ju ej annat än hvad jag
på förhand beräknat, men jag var i alla fall nöjd med hvad jag sett,
ty isen var ej tjock och skulle helt visst några veckor senare ej
blifva svår att bana sig igenom. Äfven om vi nu hade lyckats
komma fram till Kung Karls land, hade vi där ej på långt när kunnat
uträtta så mycket som senare på sommaren, ty landet var säkerligen
vid denna tid ännu mycket snöbetäckt, hvilket skulle varit hindrande
för såväl de botaniska som de geologiska arbetena.
Vi vände nu på midsommaraftonen, hvilken verkligen gjorde
skäl för sig, ty det var 7 graders värme i skuggan, 21 grader i solen,
samt styrde kurs söder om Stans Foreland mot Storfjordens västra
sida, där vi landade den 25 juni med godt geologiskt utbyte. Men
här var ännu för mycket is och snö (fig. 4), för att fortsatta arbeten
skulle löna sig. Jag dubblerade därför Sydkap och styrde norrut
mot Belsund, där vi den 27 kastade ankar i Recherche Bay, och
där vi stannade nära tre veckor.
Då jag, såsom äfven expeditionens program förutsatte, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
