Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söka bättre ankarplats." Huruvida bättre ankarplatser finnas i
vi-karne på öns norra sida, vet jag icke; några af dem, såsom t. ex.
Holms Bay, torde väl vara värda att i detta hänseende undersökas.
Den högre växtligheten på Kung JKarls land är tämligen
mager, äfven om somliga ställen göra ett angenämt afbrott mot den
annars rådande torftigheten. Men floran är fattig på arter, endast
några och tjugo fanerogamer äro af expeditionens båda botanister
och mig anträffade. De iakttagna arterna ärö1 : Saxifraga nivalis
hufvudarten och f. tennis, S. stellaris f. S.
rimlaris, cernua och decipiens f. caespitosa, Cardamine bellidifolia,
Draba sp., Cochlearia fenestrata, Papaver radicatum, Ranunculus
hyperboreus och sulphureus, Stellaria f. humilis, Cercistium
alpinum med var. caespitosa, Alsine rubella, Sagina nivalis, Polygonum
viviparum, Salix polaris, Pba flexuosa, Poa sp., Catabrosa algida,
Älopecurus alpinas, Luzula arctica, L. arcuata *confusa, Juncus
biglu-mis. I samband härmed bör anmärkas, att Silene acaulis, som
Mohn efter Johnsens beskrifning trodde sig kunna anföra härifrån,
utan tvifvel refererar sig till Cerastium alpinum var. caespitosa.
Sannolikt skola framtida forskningar medföra upptäckten af en eller annan
ytterligare art, ehuru troligen icke många.
Det redan omnämnda flygsandsfältet vid Kap Weissenfels har
att uppvisa rätt intressanta växtformationer, hvilka af expeditionens
botanister komma att beskrifvas. Så ovanligt yppigt utvecklad och
så rikblommig som fjällvallmon uppträdde på Svenska Förlandet har
jag ingenstädes i de arktiska trakterna sett den. På ett ställe var en
ej oansenlig kulle så betäckt af dess gula blommor, att jag vid första
anblicken trodde, att det var fråga om en från omgifningen afvikande
bergart. Det är såsom vanligt sluttningarna mot bergen och marken
nedanför dessa, hvilka hafva att erbjuda den rikaste växtligheten.
Nästan fullständigt i saknad af högre växter äro, såsom redan Pike
påpekat, terrasserna af basaltklappersten, hvilka äfven i detta afseende
likna de s. k. stengärdena i Sverige.
Däggdjurs- och fågelfaunan på Kung Karls land äro redan
till sina hufvuddrag skildrade af Johnsen, och enstaka bidrag hafva
sedan dess lämnats af Kükenthal och Pike. Isbjörn, fjällräf och ren
uppgifvas som de trenne landdäggdjuren, men i fråga om dem har
faunan så till vida undergått en förändring, som renen numera torde
1 G. Andersson und H. Hesselman, Verzeichnis der in König Karls Land
während der schwedischen Polarexpedition 1898 gefundenen Phanerogamen.
öfver-sikt af K. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar. 1898, sid. 555.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
