- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 19 (1899) /
63

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fram igenom. Stränderna lifvades af en rik djurvärld, ehuru mera
skygg här än i andra floder, emedan jägare från Asuncion ej sällan
fara med kanoter upp i Rio Pilcomayo. Bland buskarna på stranden
sprang skogshönan, »gallineta»; på afstånd sågs då och då,
glänsande som en marmorbild mot den gröna vassen, en snöhvit häger,
»garça blanca», Ardea Leuce, förföljd för sina fina plymer; stora
alligatorer gledo försiktigt ned i vattnet, då vi nalkades ; uttrar ( >
lobos») och vattensvin (»carpinchos»), rusade

med högljudt fnysande och plaskande ned från den branta barranca’n ;
en stor, kalkonliknande vadare, Palamedea chavaria, hördes från
trädtopparna skrika »chahå*, ett läte, som gifvit den dess namn på
folkspråket; kolibri, tukaner, näsbjörnar, vildkatter och tigerkatter,
små-hjortar, bältor o. s. v. äro ej sällsynta jaktbyten; en stor andgås,
Carina moschata, »pato real», som ofta uppehåller sig i träden, hör
till det läckraste villebrådet. — Vår flodfärd stannade inemot 50
km. från flodens mynning: vattnet var då blott en dryg meter djupt,
och en mängd små ref spärrade vägen; med kanoten kunde dock
färden fortsättas. — Några dagar senare for jag med kanot upp i
en biflod från argentinska sidan, Rio Porteno; den erbjöd taflor af
hänförande skönhet genom sin trånga farled med oupphörliga
krök-ningar, omgifven af hög skog, som var uppfylld af klättrande och
hängande växter; vattnet liknade genom sin rikedom på småalger en
grön soppa och smakade ganska salt.

På de allra flesta ställen måste man för att komma i land tränga
in i strandskogen, »monte», hvilken dock företer olika typer. Än är
den en skärmskog, d. v. s. en mångdubbel rad eller häck af
lummiga, grofstammiga, men ej synnerligen höga träd, under hvilka en
tät busk- och örtvegetation frodas; denna häck har man snart
genomströfvat, såvida ej floden åtföljes af ojämn mark med
fördjupningar, grafvar, dammar, gölar o. s. v., ty då kantas äfven dessa af
nya skärmskogar, som till sitt underlag äga de fasta bankarna eller
vallarna kring de djupa, då och då vatten fyllda ställena. Ett af
ka-raktersträden i en sådan »monte» eller skog är en lager eller
»lau-rel» ( Ocotea). — Än åter, i synnerhet på torrare, jämnare jord-

mån, utbreder sig skogen ganska vidsträckt från floden men är nu
mindre lummig och delvis ganska torr och risig, innehållande
småträd, busklika träd med sega, smala stammar (t. ex. myrtacéer) och
mången gång stora pelarkaktéer (C — Än åter fortsättes denna
småskog af snårfyllda fält med spridda triid; en stor del buskar och
buskträd äro då tornbeväpnade ( Cellis, Biittneria, Excœcaria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1899/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free