Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rakteristiskt før pampas och campos, utan de stå tätt och jämnt,
hvilket, i forening med att lokalen sannolikt under deras uppspirande
är vattenrik, förorsakar, att deras grofva, i vida bladslidor inlindade
strån och skott snart lägga sig ned och intrassla sig i hvarandra;
resultatet blir en djup bädd af sega men mjuka strån och blad,
hopflätade till ett virrvarr, som är högst besvärligt att genomvada.
Under våren och sommaren äro dessa gräs grönskande, men under
vintern dödas de ofta af frosten (under år 1893 inträffade vid
Formosa i den argentinska chaco’n frost 30 gånger enligt muntligt
meddelande af en ingeniör därstädes). Färgen blir då hvitgrå eller
gulgrå. Samma effekt har en långvarig torka. 1 dessa gräsbäddar —
det mest träffande namnet vore halmsnår! — ses under torkperioden
en mängd tomma skal af en stor Paludina (m. fl. snäckor), som
under öfversvämningstiderna vandrar hit från laguner och esteras
men lämnats i sticket och fallit offer för torkan, för myrorna o. s. v.
Har man gifvit sig ut i en »pajonal» för att uppnå en på afstånd
vinkande skogsdunge med dess skugga och dess fasta mark, så blir
man snart utledsen af det besvärliga klifvandet och snafvandet, och
man tycker sig nästan göra mänskligheten en tjänst genom att sätta
eld på det torra, gulgrå »halmsnåret». Under det en antänd -
pogon-c&mpo långsamt sprakar, ser man en torr pajonal våldsamt
fatta eld och flamma upp med dån, vid hvarje vindfläkt uppsändande
lågor af flere m. höjd, ledsagade af ett tätt och häftigt sprakande
och smattrande. — Mera vattenrika lokaler med vasslika växter
(d. v. s. gräs, halfgräs, Typha o. s. v.) benämnas »canasal» (rör-falt),
»curisal», »pirisal» (starrkärr, där »starren» representeras af
rus-typen) eller slutligen »estero» (vass-sjö); alla dessa formationer
behålla i allmänhet en sumpig beskaffenhet året om.
De stora, bredbladiga, vasslika gräsen från »pajonales» och
»cu-risales» ses äfven i smala bälten här och där utmed floderna,
nedanför skärmskogen, och egendomlig är den företeelsen, att de kunna
växa ut i vattnet eller åtminstone vid högvatten lyftas af floden, och
denna fylles då af tjocka, hoppackade vassbäddar. Så göra några
Paspalum- och Panicum-arler, kallade »camalotillo»; de hafva fått detta
namn af »camalote», d. ä. en simmande tufva eller växtflotte, hvilken
Paraguay och dess bifloder vid högvatten föra med sig. Fenomenet
visade sig i all sin glans, då »Sigrid» ångade in i Riacho Negro, en
af utloppsarmarne för Rio Macä. Efter en timmes färd funno vi ån
igenstoppad af »camalotes»; det svartbruna vattnet gick med stark
ström i smala rännor mellan de friskt gröna flaken, hvilkas ytor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
